Arbetsmiljöverket har i veckan gått ut med ett pressmeddelande om att verket i år ska genomföra nära 2000 inspektioner för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Insatsen görs som ett svar på den rapport (Arbetsorsakade besvär 2018) som fastslog att ca 1,4 miljoner av 5 miljoner yrkesverksamma i Sverige upplever hälsobesvär orsakade av arbetet. Varannan förvärvsarbetande med besvär uppger att de har sömnstörningar och känner oro eller ångest på grund av jobbet. Dessutom upplever var tredje förvärvsarbetande med besvär symptom på depression på grund av jobbet. I sina inspektioner kommer Arbetsmiljöverket särskilt att inspektera det som innebär risker för arbetstagarnas hälsa inom det moderna, mer gränslösa arbetslivet. Men vad har egentligen arbetsgivare för lagstadgad skyldighet att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och vad ställs det för krav på arbetsgivare när ohälsa väl inträffar?
Arbetsgivares grundläggande skyldigheter fastslås i arbetsmiljölagstiftningen där det i arbetsmiljölagen anges att ”En arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall”. Detta innebär att en arbetsgivare ska agera som en normalt aktsam och seriös arbetsgivare borde agera, vilket bl.a. innebär att följa de föreskrifter, ingripanden och speciallagar som utfärdats av Arbetsmiljöverket och som kan finnas på olika områden. Det räcker dock inte med att upprätta en arbetsmiljöpolicy och därefter förhålla sig passiv till arbetsmiljöfrågor. En arbetsgivare ska på eget initiativ och efter eget omdöme vidta alla åtgärder som behövs, vilket innefattar tillsyn i organisatorisk mening, tillsyn i daglig arbetsledningsmening, vidta åtgärder som är tekniskt kända och ekonomiskt möjliga samt organisera rehabilitering och bedriva ett lagenligt rehabiliteringsarbete.
Hur bedriver man som arbetsgivare då tillsyn av arbetsmiljön på bästa sätt? År 2001 antog Arbetsmiljöverket en föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), AFS 2001:1, i vilken det uppställs krav på arbetsgivare att löpande, inom ramen för den dagliga verksamheten, undersöka, genomföra och följa upp eventuella risker i arbetsmiljön för att förebygga ohälsa. Arbetet ska omfatta fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Föreskriften innebär också en allmän skyldighet att regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa i arbetet. Undersökningen ska dokumenteras skriftligen. Chefer och arbetsledande personal i den dagliga verksamheten ska vara uppmärksamma på hur arbetstagare mår i sitt arbete och lära sig att känna igen ”varningssignaler” hos personalen som t.ex. stor korttidsfrånvaro, tysthet och trötthet på jobbet eller hög aktivitet på mejl och telefon utanför kontorstid.
År 2015 antog Arbetsmiljöverket en föreskrift, AFS 2015:4, rörande organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskriften förtydligar arbetsgivarens ansvar för att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs på ett korrekt sätt, att personalen har de kunskaper som krävs och att mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sätts upp. Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns mer än tio arbetstagare i verksamheten.
Ett bra sätt att uppfylla kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att aktivt arbeta med skyddsombud och/eller fackliga parter på arbetsplatsen. Genom att ha regelbundna möten och skyddsronder lyfts arbetsmiljöfrågor återkommande upp på agendan och det blir enklare att få en systematik i hur arbetsmiljöarbetet bedrivs på arbetsplatsen.
Vad gör man som arbetsgivare när ohälsa väl inträffar? Inledningsvis föreligger en utredningsskyldighet enligt arbetsmiljölagen som innebär att arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsan så att risker för ohälsa kan förebyggas i fortsättningen. Utredningen ska fokusera på händelsen och de förhållanden som föranlett ohälsa och ske i förebyggande syfte – skuldfrågan ska vara av underordnad betydelse. När utredningen är klar ska arbetsgivaren, omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt, genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga fortsatt ohälsa på arbetsplatsen. Om åtgärder av någon anledning inte kan vidtas omedelbart, ska dessa föras in i en skriftlig handlingsplan. I handlingsplanen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs.
Om en arbetstagares arbetsförmåga blir nedsatt uppkommer krav på rehabiliterande insatser för arbetsgivaren. Normalt konstateras nedsatt arbetsförmåga i samband med att arbetstagaren sjukskriver sig, men ingenting hindrar arbetsgivaren att vidta insatser redan dessförinnan om nedsatt arbetsförmåga kan konstateras. Det spelar ingen roll om ohälsan grundar sig på arbetet eller individens personliga förhållanden – ofta beror sjukskrivningar p.g.a. ohälsa inte enbart på det ena eller det andra. Det avgörande i juridisk mening är om arbetsförmågan är nedsatt och om arbetet följaktligen påverkas. Då uppkommer arbetsgivarens skyldigheter.
Lite förenklat kan man säga att hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och att arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. En arbetsgivare ska alltså inte göra några egna medicinska bedömningar, men rehabiliteringen underlättas om arbetsgivaren är aktiv i avstämningsmöten med Försäkringskassan och företagshälsovården. Inom ramen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ingår det i arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetssituationen så långt som möjligt, undersöka annat lämpligt arbete som arbetstagaren tillfälligt kan omplaceras till samt att upprätta en rehabiliteringsplan. Den 1 juli 2018 trädde nya regler om rehabiliteringsplaner ikraft och en arbetsgivare är nu skyldig att upprätta en rehabiliteringsplan om det kan antas att arbetstagarens arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar. Arbetsgivaren ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Vilka åtgärder som bör vidtas är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. arbetsplatsens storlek, vilken typ av arbete det rör sig om samt hur ohälsan har yttrat sig.
Bestämmelserna i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ohälsa är bindande för arbetsgivaren men inte direkt straff- och sanktionsavgiftssanktionerade. Däremot anses en arbetsgivare som underlåter att följa föreskrifter inte ha ”vidtagit alla åtgärder som behövs” i enlighet med lagens krav. Ett sådant agerande sker alltså i strid med arbetsmiljölagen, varför ansvar kan aktualiseras om en olycka eller ohälsa uppstår till följd av det felaktiga förfarandet.
En viktig del att komma ihåg i detta är att en arbetstagare har en grundläggande skyldighet att medverka i sin egen rehabilitering. Detta framgår av socialförsäkringsbalkens bestämmelser. I arbetstagarens grundläggande skyldigheter ingår bl.a. en skyldighet att lämna de upplysningar som krävs för att klarlägga dennes behov av rehabilitering samt efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen. Om arbetstagaren av någon anledning inte vill medverka aktivt i rehabiliteringen kan detta leda till att anställningsskyddet uttunnas.
Vår rekommendation är att arbetsgivare arbetar aktivt med dessa frågor för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och för att förhindra långtidssjukskrivna arbetstagare. I regel brukar det bli svårare och svårare att få tillbaka långtidssjukskrivna i arbete ju längre de varit borta från arbetsplatsen. Det är därför viktigt att fånga upp sjukdomsfallen så snart som möjligt och att arbeta med dessa frågor med tydlig förankring i interna dokument och riktlinjer som är väl förankrade i arbetsrätten. I dessa riktlinjer bör det finnas en tydlighet i så väl medarbetarens ansvar som chefens ansvar. På så sätt kan arbetsgivaren ta kontroll över situationen och aktivt hjälpa både individen och verksamheten.
Om du är nyfiken på att lära dig mer om arbetsgivares skyldigheter vid ohälsa på arbetsplatsen rekommenderar vi dig att kika på följande föreläsning där vi går igenom arbetsgivares skyldigheter vid psykisk ohälsa samt även alkohol- och droger på arbetsplatsen: Länk till Youtube.