Arbetsrättsliga frågor i ljuset av coronaviruset
Förslag om nya regler för korttidsarbete för att lindra ekonomiska effekter av viruset
Det finns risk att företag kan komma att hamna i ekonomiska svårigheter till följd av coronavirusets effekter. Regeringen har lämnat en lagrådsremiss med förslag om utvidgat stöd vid korttidsarbete. Sverige har haft ett system för stöd vid korttidsarbete som kan användas vid synnerligen svåra konjunkturlägen sedan 2014. Enligt det nya förslaget ska stödet, som innebär att företag får ekonomiskt stöd från staten för att låta personal gå ner i arbetstid i stället för att säga upp dem, kunna användas i betydligt fler situationer än idag. Stödet ska kunna lämnas till företag som drabbas av allvarliga och tillfälliga ekonomiska svårigheter som inte kunde förutses eller undvikas, oberoende av det allmänna konjunkturläget. Det kan till exempel handla om allvarliga pandemier eller handelshinder.
Enligt reglerna kan stöd lämnas om arbetstagares arbetstid tillfälligt minskas med 20, 40 eller 60 % samtidigt som lönen tillfälligt minskas med 12, 16 respektive 20 %. Arbetsgivaren kan då få ett statligt stöd som motsvarar 43 % av lönen som löper på arbetstidsminskningen. För en arbetstagare med en månadslön om 25 000 kr ser det ut såhär efter arbetstids- och löneminskning om 40 respektive 16 %.
- Månadslön till arbetstagaren 21 000 kr (84 % av ordinarie lön);
- Statligt stöd till arbetsgivaren 4 300 kr (43 % av 10 000 kr, vilket motsvarar 43 % av lönen som löper på arbetstidsminskningen).
Enligt lagrådsremissen föreslås de utvidgade reglerna att införas den 1 augusti i år, men regeringen har meddelat att man vill genomföra förändringen tidigare om det är möjligt.
Åtgärder på arbetsplatsen för att minska smittspridning
För arbetsgivare kan den senaste tidens utveckling kring smittspridningen ge upphov till en del frågor om vad som är lämpligt och tillåtet när det gäller olika restriktioner och åtgärder på arbetsplatsen med anledning av smittorisken. En viktig utgångspunkt kring dessa frågor är att arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att verka för en säker arbetsmiljö.
För att kunna säkra arbetsmiljön bör en arbetsgivare bl.a. hålla sig informerad om personalen eller någon i deras omedelbara närhet nyligen har besökt riskområden eller planerar att göra det. Man bör dock här vara uppmärksam på att all eventuell behandling av personuppgifter med anledning av detta ska begränsas och att hänsyn ska tas till GDPR-lagstiftningen.
För det fall en anställd, t.ex. på grund av en resa till ett riskområde, löper en ökad risk att ha smittats av viruset kan den anställde uppmanas att arbeta hemifrån under en period. F.n. beräknas inkubationstiden för viruset vara maximalt 14 dagar och hemarbete under 14 dagar efter hemkomsten borde således vara tillräckligt för att säkerställa att den anställde inte bär på smittan. Om den anställde inte har arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån kan den anställde istället bli arbetsbefriad med lön. Det finns mycket små möjligheter för en arbetsgivare att stänga av en arbetstagare utan lön.
Coronaviruset är dock klassificerad som en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Under vissa förutsättningar kan därför en anställd som är smittad, eller har eller kan antas ha varit utsatt för smitta, ha rätt till smittbärarersättning från försäkringskassan om den anställde på grund av beslut enligt smittskyddslagen måste avstå från att arbeta.
Andra åtgärder arbetsgivare kan överväga för att minska smittspridning på arbetsplatsen är att införa restriktioner för tjänsteresor samt att uppmana till att möten med utomstående hålls på distans per telefon- eller videokonferens. För det fall det bland vissa medarbetare finns stor oro kring att komma till jobbet på grund av risken att bli smittad bör arbetsgivaren i första hand försöka lugna personalen t.ex. genom att hänvisa till de restriktioner och förhållningsregler som införts på arbetsplatsen för att minska smittspridning. I vissa situationer kan det dock vara motiverat att överväga att godkänna hemarbete för en anställd med stor oro, men utgångspunkten är att en arbetstagare som är frisk är skyldig att komma till jobbet som vanligt.
Sammanfattningsvis kan konstateras att coronavirusets framfart redan har gett upphov till flera arbetsrättsliga frågor och det återstår att se vilka ytterligare arbetsrättsliga effekter och frågeställningar som kan komma att dyka upp framöver.
