Sverige har nu fått sin första storskaliga klimatrelaterade tvist. Över 600 barn och unga bosatta i Sverige, under ledning av organisationen Aurora, lämnade i november in en omfattande stämningsansökan till Nacka tingsrätt. Av stämningsansökan framgår att de anser att den svenska staten har kränkt deras fri- och rättigheter genom att inte i tillräcklig grad förebygga och agera mot klimatförändringarna.
Klimatrelaterade tvister fortsätter öka i antal, betydelse och geografisk spridning världen över, vilket vi tidigare skrivit om här. Den nu föreliggande rättsprocessen utgör ett ytterligare bidrag till denna växande trend.
I stämningsansökan, som lämnades in till tingsrätten den 24 november 2022, gör käranden och de barn och unga som ingår i grupptalan (som vi i det följande gemensamt kallar Aurora) i huvudsak gällande att den svenska staten genom att inte vidta tillräckliga och adekvata åtgärder mot klimatkrisen kränkt flera av de fri- och rättigheter som stadgas i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR), vilken även utgör svensk lag. De rättigheter som Aurora anser staten har kränkt är rätten till liv, förbudet mot omänsklig och förnedrande behandling, rätten till skydd för privat- och familjeliv, förbudet mot diskriminering och rätten till skydd av egendom.
I första hand har Aurora yrkat att domstolen fastställer att den svenska staten, genom bristande klimatarbete, har kränkt deras rättigheter enligt EKMR. I andra hand yrkar Aurora att domstolen ska ålägga staten att vidta åtgärder för att minska växthusgaskoncentrationen i atmosfären och hålla ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.
Nästa steg i rättsprocessen är att domstolen ska utfärda stämning mot staten eller, om det behövs för att kunna utfärda stämning, dessförinnan ställa eventuella kompletterande frågor till Aurora. Om stämning utfärdas ska staten svara och uppge sin inställning till Auroras krav.
Auroramålet har flera likheter med uppmärksammade klimatrelaterade tvister i andra länder. Ett sådant mål är det så kallade Urgendamålet i Nederländerna från 2019, där miljöorganisationen Urgenda begärde att domstolen skulle förpliktiga den nederländska staten att begränsa sitt utsläpp av växthusgaser. Högsta domstolen i Nederländerna kom fram till att klimatförändringarna och dess konsekvenser riskerar att hota de skyddade rättigheterna rätt till liv och rätt till skydd för privat- och familjerätt enligt EKMR. Staten förpliktigades därför att skärpa sina klimatmål och minska sina utsläpp.
Sedan Urgendamålet har flera liknande klimatprocesser drivits med framgång mot staten i flera länder som Frankrike och Irland, och flera mål pågår för närvarande i andra länder.
Vi på Cederquist bevakar utvecklingen gällande klimatrelaterade tvister. Den ökande risken för den här typen av tvister berör även företag, både direkt och indirekt, i synnerhet i ljuset av den globala trenden att även företag av strategiska skäl blir direkta föremål för klimattvister. Vi ser redan i Sverige en utveckling där företag hålls juridiskt ansvariga för vilseledande klimatpåståenden vid marknadsföring. Med tanke på detta och kommande krav på att rapportera om och beakta eventuell negativ inverkan av företagets verksamhet på människor, natur och klimat, finns det anledning för företag att se över verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv, både avseende potentiella negativa effekter av den och hur hållbarhetspåståenden kommuniceras av företaget.