CSRD har antagits – kraven på hållbarhetsrapportering skärps

Den 10 november 2022 antogs de skärpta kraven på företagens hållbarhetsrapportering i CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive – av Europarlamentet. CSRD kommer att ersätta de nu gällande regler om icke-finansiell rapportering som infördes genom Non-Financial Reporting Directive (NFRD) och innebär en avsevärd utvidgning vad gäller såväl antalet företag som kommer att omfattas av rapporteringskrav som detaljeringsgraden i den information som ska lämnas.

Ett led i EU:s höga ambitioner på hållbarhetsområdet

EU har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att finanssektorn spelar en viktig roll för att uppnå målen i den europeiska gröna given, i linje med EU-kommissionens handlingsplan för hållbar finansiering. En avgörande faktor för ett framgångsrikt genomförande är dock att investerare och andra intressenter får tillgång till tillförlitlig, jämförbar och relevant information från företag om de hållbarhetsrisker de utsätts för och företagens egen inverkan på människor och miljö. Detta informationsbehov förväntas bara fortsätta öka framöver, bland annat till följd av en ökad medvetenhet bland investerare om hur hållbarhetsfrågor kan påverka företags finansiella resultat, en snabbt växande marknad för hållbara investeringsprodukter och den alltmer omfattande EU-regleringen med krav på olika aktörer (bl.a. taxonomi- och disclosureförordningen).

Vilka kommer att omfattas av rapporteringskraven?

Rapporteringskraven enligt CSRD kommer att börja gälla stegvis för olika aktörer, i huvudsak enligt följande:

• 1 januari 2024: företag som redan omfattas av NFRD
• 1 januari 2025: stora företag som inte omfattas av NFRD
• 1 januari 2026: börsnoterade SME:s, vissa kreditinstitut och captive försäkringsföretag (med viss möjlighet till undantag under en övergångsperiod)
• 2028: vissa icke-europeiska företag

Vad innebär CSRD för de företag som omfattas?

I korthet innebär de nya reglerna att de företag som omfattas kommer att behöva rapportera enligt principen om dubbel väsentlighet, dvs. både om hur hållbarhetsfrågor påverkar deras resultat, ställning och utveckling (kundperspektivet) och om deras inverkan på människor och miljö (verksamhetsperspektivet). I syfte att få jämförbarhet ska hållbarhetsrapporteringen ske utifrån nya obligatoriska EU-standarder som tas fram av The European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG). Kort efter det att CSRD antogs lämnade EFRAG över sina slutliga utkast till standarder för hållbarhetsredovisning till EU-kommissionen.

Den nya EU-standarden för hållbarhetsrapportering är omfattande och består av flera delar. Dels finns en generell del som innefattar information om företagens hållbarhetsarbete, bl.a. deras väsentlighetsanalys, affärsmodell, riskhantering och due diligence-processer för att identifiera och hantera faktisk och potentiell negativ inverkan som kan kopplas till företagets värdekedja. För det andra finns specifika delar som rör frågor inom miljö (klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biodiversitet och ekosystem samt resursanvändning och cirkulär ekonomi), sociala frågor (avseende den egna arbetsstyrkan, arbetare i värdekedjan, berörda samhällen samt konsumenter och slutanvändare) samt styrningsfrågor.

Vill du veta mer?

Cederquists specialister inom Corporate Sustainability och Sustainable Finance följer rättsutvecklingen på hållbarhetsområdet och den inverkan nya förslag, regelverk och standarder får för marknadens olika aktörer.

Har du frågor? Hör av dig till oss så berättar vi gärna mer.