När ett bolag ska anställa en person som är viktig för verksamheten kan det vara intressant att inkludera en s.k. konkurrensklausul i anställningsavtalet. Här nedan är tips på vad man bör tänka på om man vill använda sig av en sådan konkurrensklausul i ett anställningsavtal.
Först av allt, om ert bolag är bundet av kollektivavtal följer användandet av konkurrensklausuler normalt av kollektivavtalet. Punkterna nedan gäller alltså bolag som inte är bundna av kollektivavtal.
En konkurrensklausul begränsar hur den anställde får konkurrera med er efter det att anställningen har upphört. Men ni behöver egentligen inte ha en konkurrensklausul som gäller under anställningstiden, eftersom den arbetsrättsliga lojalitetsplikten innebär att era anställda inte får göra saker som kan vara till skada för ert företag, såsom att konkurrera. Men en konkurrensklausul får inte användas hur som helst. Nedan följer sex saker ni bör tänka på om ni överväger att ha med en konkurrensklausul i anställningsavtalet:
Det första ni som arbetsgivare bör reflektera över innan ni använder er av en konkurrensklausul är om det verkligen behövs. Jag har redan tagit upp den arbetsrättsliga lojalitetsplikten under anställningen, utöver det gäller enligt lagen om skydd för företagshemligheter att en anställd inte får utnyttja eller röja företagshemligheter som tillhör arbetsgivaren. Detta gäller även när anställningen har upphört om det finns synnerliga skäl, exempelvis om arbetstagaren har förberett att använda företagshemligheter direkt efter att denne har lämnat ert företag. Fundera på om dessa regler kanske räcker för den rekrytering ni planerar att göra.
En konkurrensklausul omfattar normalt följande tre förbud:
1. Arbetstagaren förbjuds att ta anställning hos konkurrerande företag inom samma verksamhetsområde som ert.
2. Arbetstagaren förbjuds att ingå som delägare i sådant företag eller bistå ett sådant med råd eller dåd.
3. Arbetstagaren förbjuds att själv, eller genom annan, starta eller driva en verksamhet som konkurrerar med er.
Som huvudregel gäller en konkurrensklausul endast i den mån att den inte sträcker sig längre än vad som anses skäligt. Men hur avgörs det? Ja, går det till domstol gör denna alltid en helhetsbedömning i det enskilda fallet och kikar då på en rad olika omständigheter. Först och främst måste det överhuvudtaget finnas företagshemligheter i er verksamhet. Dessutom måste den anställde ha möjlighet att utnyttja dessa hemligheter. Det är alltså knappast skäligt att en receptionist omfattas av en konkurrensklausul, även om denne arbetar på en startup där det finns företagshemligheter. Men ju högre ställning den anställde har, desto mer sannolikt är det att konkurrensklausulen är skälig.
Nästa steg i skälighetsbedömningen är om klausulen kraftigt begränsar den anställdes rätt att arbeta fritt på arbetsmarknaden. Ett tips här är att begränsa klausulen till att gälla vissa specifika företag, ett visst geografiskt område eller en begränsad tid efter anställningens upphörande. Ju mer begränsad konkurrensklausulen är, desto mer sannolikt är det att den är skälig. En konkurrensklausul ska i princip inte gälla för en period längre än nio månader efter anställningens upphörande. Men är det befogat kan perioden sträcka sig till 18 månader, eller i undantagsfall längre än så.
Om ni som arbetsgivare ska kunna begära att en före detta anställd inte ska konkurrera med er måste ni också vara beredda på att ge personen ersättning. Normalt brukar ersättningen uppgå till 60 procent av lönen men kan också bestå av generösa anställningsförmåner eller avgångsvederlag. Det viktiga är att ersättningen är kopplad till de begränsningar som konkurrensklausulen innebär för den anställde. Om ni hamnar i en situation där en domstol gör en skälighetsbedömning av en konkurrensklausul är ersättningen en av sakerna som domstolen tittar på.
En konkurrensklausul brukar ofta kopplas till ett avtalat skadestånd, på juristspråk ett vite. Ett sådant vite uppgår normalt till 3-6 månadslöner. Det här innebär att om den före detta anställde bryter mot konkurrensklausulen kan ni som arbetsgivare framställa krav om att få ut skadeståndet. Om personen efter detta fortsätter eller återupptar den konkurrerande verksamheten, kan denne tvingas betala samma skadestånd flera gånger – om ni i klausulen tar med ett så kallat återkommande vite. Vitet kan då bestämmas till ett visst belopp för varje dag, vecka eller månad som brottet fortgår.
Slutligen: glöm inte att diskutera klausulen noggrant med den anställde i samband med att anställningen ingås – detta minskar risken rejält för eventuella missförstånd och feltolkningar den dagen personen slutar hos er. Lycka till!