Det senaste om relationen mellan GDPR och yttrandefrihetsgrundlagen

I flera tidigare artiklar har vi berört relationen mellan GDPR och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen (”YGL”) och särskilt förekomsten av så kallade frivilliga utgivningsbevis för databaser. Ett företag som ordnar frivilligt utgivningsbevis för sin databas har grundlagsskydd enligt YGL, och svensk lag har ansetts innebära att innehållet på databaserna därmed undantas kraven i GDPR på skydd för personuppgifter. Att frivilliga utgivningsbevis för databaser har ansetts medföra att databaserna fritt kan samla in och publicera stora mängder uppgifter om privatpersoner har emellertid varit omdiskuterat på senare tid och har kommit att prövas och ifrågasättas i beslut hos domstolar och myndigheter.

Nedan ger vi en kortare uppdatering på vad som hänt det senaste i frågor relaterat till GDPR, YGL och frivilliga utgivningsbevis.

Regeringen har yttrat sig i ”Lexbase-målet”

Vi har tidigare skrivit om det så kallade ”Lexbase-målet” här. Lexbase är ett företag med frivilligt utgivningsbevis som på sin databas publicerar brottmålsdomar. En man som dömts för brott har stämt Lexbase och krävt skadestånd på grund av att domen om honom funnits sökbar hos Lexbase trots att mannen begärt att domen ska tas bort i enlighet med rätten att få personuppgifter raderade enligt GDPR. Mannen anser att Lexbase därmed bryter mot GDPR. Lexbase pekar på att de omfattas av grundlagsskydd under YGL till följd av sitt utgivningsbevis och att GDPR därför inte är tillämplig.

Attunda tingsrätt, som ska döma i tvisten, vände sig tidigare i år till EU-domstolen för att få ett så kallat förhandsavgörande med vägledning i tolkningen av hur GDPR inverkar på YGL:s bestämmelser om frivilligt utgivningsbevis och det svenska journalistikundantaget. Tingsrätten ställde tre frågor till EU-domstolen, bland annat rörande tolkningen av ”journalistiska ändamål”.

Den 3 juli 2024 skickade regeringen in ett yttrande till EU-domstolen med anledning av det kommande förhandsavgörandet i Lexbase-målet. I yttrandet trycker regeringen på att varje medlemsstat har ett ansvar att sammanjämka yttrandefriheten med rätten till personlig integritet i sin nationella lagstiftning, genom ett skydd för personuppgifter. Regeringen framhäver vidare att yttrandefriheten har ett starkt skydd i Sverige och att det är den svenska domstolens uppgift att bedöma huruvida personuppgiftsbehandlingen i det aktuella fallet kan anses ske för journalistiska ändamål och därmed faller utanför GDPR:s skydd.

Det återstår att se på vilket sätt regeringens yttrande kan tänkas inverka på EU-domstolens bedömning i frågorna. Däremot är klart att EU-domstolens kommande klargöranden om tolkningen av GDPR kommer att påverka Attunda tingsrätts bedömningar av frågorna i skadeståndsmålet mot Lexbase och potentiellt få konsekvenser för hur Sverige tillämpar YGL och GDPR framöver.

Högsta förvaltningsdomstolen dom i mål om tolkning av undantag YGL

Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) har meddelat dom i ett mål mot Verifiera AB den 20 juni 2024 (HFD 2024 ref. 43). Verifiera tillhandahåller en databas där det publiceras domstolsavgöranden om psykiatrisk tvångsvård och vård av missbrukare. Precis som Lexbase har även Verifiera utgivningsbevis med skydd enligt YGL.

För personuppgifter som rör just hälsa finns dock en undantagsbestämmelse i YGL som innebär att yttrandefriheten inte hindrar att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av uppgifter av särskilda kategorier av personuppgifter, bland annat hälsa, om uppgifterna är strukturerade så att det är möjligt att söka bland dem (alltså i en databas), om det medför särskilda risker för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Enligt GDPR är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter om hälsa.

I målet prövar HFD frågan om GDPR är en sådan lag som innebär ett förbud mot att offentliggöra hälsouppgifter som avses i undantagsbestämmelsen i YGL. HFD poängterar att undantagsbestämmelsen tillkom för att stärka enskildas integritet och i förarbetena till bestämmelsen framgår att även EU-förordningar, likt GDPR, ska kunna vara sådan reglering som undantas från YGL:s tillämpningsområde.

HFD:s domslut medför att det inte får publiceras hälsouppgifter i databaser likt Verifieras trots att databasen skyddas av ett utgivningsbevis. HFD:s dom i dess helhet går att läsa via följande länk här.

Vi på Cederquist håller oss uppdaterade på rättsutvecklingen i frågor rörande yttrandefrihet och integritet. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss.