Digitala förhandlingar i Coronapandemins spår
Antalet digitala förhandlingar i domstolar och skiljenämnder har ökat det senaste året efter utbrottet av Covid-19. Ombud behöver i större utsträckning agera i en ny digital miljö, vilket både medför nya möjligheter men ställer även nya krav. Nedan ger vår tvistlösningsgrupp sin syn på utvecklingen och delar sina erfarenheter hittills.
Antalet digitala förhandlingar har ökat
Domstolar och skiljenämnder har, liksom samhället i övrigt, påverkats av spridningen av Covid-19, bland annat har förhandlingar behövt ställas in eller skjutas fram. Pandemin har dock även medfört en ökad digitalisering och ökad användning av videoteknik vid förhandlingar.[1] Enligt ett pressmeddelande från Domstolsverket sensommaren 2020 avgjorde landets domstolar rekordmånga mål, och just den ökade digitaliseringen pekades ut som en anledning till domstolarnas rekordår.[2]
Möjligheterna till digitala förhandlingar i allmän domstol och skiljeförfaranden
I allmän domstol gäller huvudregeln att deltagande i ett sammanträde inför rätten ska ske fysiskt. Om det finns skäl för det får rätten dock besluta att den som ska delta i ett sammanträde ska delta genom telefon eller videokonferens.[3] Vid bedömningen av om det finns skäl för ett deltagande på distans ska rätten särskilt beakta (1) de kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om den som ska delta i sammanträdet måste infinna sig i rättssalen, (2) om någon som ska delta i sammanträdet känner rädsla för att vara närvarande i rättssalen, (3) om det kan antas att någon som ska delta i sammanträdet utsätts för påtryckningar och (4) om det är nödvändigt för säkerhetsskäl.
Även målets beskaffenhet och vem som ska närvara genom länk kan påverka möjligheten att delta på distans. Normalt ska även hänsyn tas till parternas uppfattning i frågan.[4] En global pandemi har dock ansetts kunna vara grund för närvaro på distans och avvikelse från huvudregeln om fysisk närvaro.
Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut (“SCC”) noterade också i oktober 2020 att digitala förhandlingar ersatt fysiska i flera skiljeförfaranden, om än i mindre utsträckning i tvister med enbart svenska parter jämfört med internationella förfaranden.[5] Det är upp till skiljenämnden att handlägga skiljeförfarandet på det sätt som skiljenämnden anser är lämpligt med beaktande av reglerna för skiljeförfarandet och parternas överenskommelser.[6] Handläggningen ska dock alltid ske opartiskt, ändamålsenligt och skyndsamt och ge parterna lika möjligheter att i skälig omfattning utföra sin talan.[7] Digitala förhandlingar adresseras således inte direkt, men utesluts inte heller.[8] Med hänsyn till kraven på skyndsamhet kan det däremot anses vara fördelaktigt eller önskvärt att förhandlingen sker digitalt under extraordinära förhållanden såsom under en pandemi, förutsatt att likabehandlingsprincipen beaktas. I annat fall skulle förhandlingen fördröjas eller onödigt skjutas på framtiden. Parterna kan således genom ett digitalt förfarande tillförsäkras fortsatt tillgång till rättslig prövning och samtidigt betryggas rätten att bli hörd.[9]
Huruvida en förhandling i ett skiljeförfarande eller i allmän domstol kan genomföras digitalt trots en invändning mot sådant förfarande från en av parterna har på senare tid blivit en omdiskuterad fråga. För förfaranden i allmän domstol kan det särskilt noteras att förarbetena till rättegångsbalken lyfter fram att ett beslut om deltagande på distans som regel inte bör komma i fråga.[10] För skiljeförfarandens del fick den österrikiska Högsta domstolen anledning att ta ställning till frågan den 23 juli 2020 i en dom rörande om ett digitalt skiljeförfarande kunde genomföras trots en invändning att det skulle strida mot bestämmelserna om ett rättssäkert förfarande (eng. due process). Domstolen konstaterade att klander av skiljedomar under österrikisk rätt enbart kan vinna framgång om skiljenämndens uppförande skulle innebära allvarliga processuella överträdelser eller permanenta och betydande nackdelar för en part. Domstolen fann därvid att en digital förhandling trots en invändning mot ett sådant förfarande från en av parterna inte uppfyllde den höga tröskel som krävdes. Sammanfattningsvis konstaterade domstolen att digitala förhandlingar generellt är tillåtna enligt österrikisk skiljemannarätt och att skiljenämnden har ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar vad gäller genomförandet av förfarandet och att de påstådda bristerna i digitala förhandlingar inte fanns, eller kunde avhjälpas.[11]
Med beaktande av att även svensk skiljemannarätt föreskriver ett relativt stort skönsmässigt utrymme för skiljenämnden att handlägga skiljeförfarandet på det sätt som skiljenämnden anser är lämpligt, om än med beaktande av reglerna för skiljeförfarandet och parternas överenskommelser, är det sannolikt att en svensk domstol skulle komma till samma slutsats. Om så är fallet återstår dock att se. Inom kort kan nämligen frågan komma att besvaras även av svenska domstolar.[12]
Våra erfarenheter hittills
Målets art och omfattning kommer i slutändan att påverka om förhandlingen hålls digitalt och när väl en digital förhandling blir av påverkas domstolar, skiljenämnder och även ombudens roller och handlingssätt. Den digitala miljön ställer krav på nya egenskaper och lösningar.
En påfallande utmaning är att hantera säkerställandet av att få kontakt med rätten, motpartsombud och vittnen. Det gäller att vara uppmärksam på att de som lyssnar tar till sig budskapet, även när man inte befinner sig i samma rum. Digitala förhandlingar som förs över videosamtal innebär att flertalet fysiska uttryck som annars dels skulle visa att någon håller uppmärksamheten dels kunna användas för att få uppmärksamhet försvinner. Den digitala miljön innebär på detta vis ett oundvikligt filter. Det blir således av ytterligare vikt att den verbala framställningen blir tydlig och meddragande.
Tekniken kan inte ersätta de fysiska uttrycken, men rätt metod kan innebära att presentatören ändå tränger igenom det digitala filtret. Som ombud gäller det att anpassa färdigheterna för att effektivt presentera argument och bevisning i en digital miljö och därvid på ett effektivt sätt utnyttja de nya digitala verktygen. Genom att använda tekniken på rätt sätt, kan den främja budskapet och bidra till de pedagogiska poänger som görs. Med andra ord behöver de färdigheter som förvärvats genom fysiska förhandlingar justeras för att kunna överföras till en digital miljö. Speciellt i mindre bevistunga förhandlingar kan detta leda till effektivare förhandlingar och därmed även till snabbare avgöranden.
Den digitala förhandlingen ger också extra flexibilitet och sparar tid genom att det blir lättare att hitta dagar och tider för förhandling då restiden utgår. En annan fördel är att klienten har möjlighet till större insyn i förfarandet, det blir lättare för klienten att delta som åhörare när förfarandet genomförs digitalt.
Digitala förhandlingar är här för att stanna
Även om frågan om en förhandling ska hållas digitalt eller fysiskt alltid blir en avvägning för domstolen eller skiljenämnden så kommer digitala förhandlingar bli allt vanligare framöver. Tekniken som finns tillgänglig idag gör det svårt att ha starka invändningar mot digitala förfaranden. Vissa förhandlingar kommer även i framtiden att genomföras fysiskt, men digitala förhandlingar kommer med största sannolikhet öka, i alla fall i mindre bevistunga tvister. Även SCC:s undersökning visade på att skiljemän som redan varit inblandad i en digital förhandling är mer benägna att föreslå ett digitalt förfarande igen.[13] Digitala förhandlingar är här för att stanna – i vilken utsträckning kan dock endast tiden utvisa.
[1] Se t.ex. Domstolsverkets statistik över antalet videokonferenssamtal per vecka åren 2018, 2019 och 2020, https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/styrning-och-riktlinjer/statistik/2020/201221-diagram-veckovis-videokonferenssamtal-salar-vecka-1-51.pdf och SCC virtual hearing survey October 2020.
[2] Pressmeddelande publicerat av Domstolsverket 17-08-2020, tillgängligt: https://www.domstol.se/nyheter/2020/08/rekordmanga-mal-avgors-i-domstolarna/
[3] Se Rättegångsbalken (1942:740) 5 kap. 10 §.
[4] Se prop. 2004/05:131 s. 225, notera även förarbetsuttalandet “Att besluta att en part ska delta genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring mot en parts vilja bör som regel inte komma i fråga.”
[5] SCC virtual hearing survey October 2020, s. 1.
[6] Lag (1999:116) om skiljeförfarande § 21 och SCC skiljedomsregler (2017) § 23.
[7] Lag (1999:116) om skiljeförfarande § 21 och SCC skiljedomsregler (2017) § 23.
[8] Se lag (1999:116) om skiljeförfarande § 24 och även SCC skiljedomsregler (2017) § 32. Reglerna föreskriver att part har rätt att till muntlig förhandling vid begäran, de förutsätter dock inte att förhandlingen ska ske fysiskt.
[9] Jfr. EKMR art. 6.
[10] Se prop. 2004/05:131 s. 225.
[11] Scherer M., Schwarz F., Ortner H., Jensen O.J, “In a ‘First’ Worldwide, Austrian Supreme Court Confirms Arbitral Tribunal’s Power to Hold Remote Hearings Over One Party’s Objection and Rejects Due Process Concerns”, Kluwer Arbitration Blog, 24 Oktober 2020.
[12] Se pågående mål T 7158-20 i Svea hovrätt.
[13] SCC virtual hearing survey October 2020, s. 12.
