Digitala löpande skuldebrev – en fråga om digital utveckling

Sedan skuldebrevslagens tillkomst år 1936 har utgångspunkten varit att skuldebrev utgör fysiska dokument. Den snabba tekniska utvecklingen har dock aktualiserat frågan om skuldebrev i allmänhet, och löpande skuldebrev i synnerhet, även kan vara elektroniska.

I ett rättsfall från Högsta domstolen (“HD”) från år 2017 (NJA 2017 s. 769) konstaterade HD att skuldebrevslagen bör kunna tillämpas teknikneutralt och att ett elektroniskt dokument kan utgöra ett skuldebrev i lagens mening. Av HD:s uttalanden framgår att enkla skuldebrev, som är en fristående skriftlig utfästelse om en penningskuld, kan vara elektroniska och signeras med elektroniska signaturer. För att ett elektroniskt löpande skuldebrev, som är ett värdepapper som ska återlämnas vid betalning, ska tillskrivas samma rättsliga egenskaper som ett fysiskt måste informationshanteringen enligt HD medge en motsvarande möjlighet till rådighet och kontroll över fordringsinnehållet. Det förutsätter att det finns en teknisk lösning som möjliggör erforderlig kontroll. Möjligheten att använda sig av elektroniska löpande skuldebrev är alltså snarare en teknisk än en juridisk fråga och elektroniska löpande skuldebrev kan komma att bli verklighet så snart det är möjligt att på elektronisk väg uppfylla skuldebrevslagens skyddskrav. Paralleller till lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och utvecklingen av s.k. blockkedjeteknik talar för att tekniska lösningar som tillgodoser skuldebrevslagens skyddskrav för löpande skuldebrev redan kan vara tillgänglig.

Blockkedjeteknik är en teknisk lösning som möjliggör digital spårning och lagring av finansiell information. Detta tillgodoser flera av skuldebrevslagens skyddskrav genom att bl.a. möjliggöra digitala “original” på vilka bestående anteckningar kan göras. Det finns sannolikt två förklaringar till varför denna teknik ännu inte fått genomslag i förhållande till löpande skuldebrev. Dels råder fortfarande viss osäkerhet på de tekniska kraven som Kronofogdemyndigheten och domstolarna kan komma att ställa upp, dels skulle det krävas stora satsningar för att utveckla och implementera blockkedjetekniken. De flesta löpande skuldebrev ställs ut till banker och kreditmarknadsbolag och dessa väljer beprövade tekniker med fysisk hantering trots att det sannolikt på längre sikt vore en effektivisering med den nya tekniken.

Det är dock klokt att hålla i minnet att HD genom sina uttalanden i NJA 2017 s. 769 öppnat för användandet av elektroniska löpande skuldebrev och att tekniska lösningar som tillgodoser skuldebrevslagens skyddskrav kan finnas att tillgå redan idag. I synnerhet då användandet av elektroniska löpande skuldebrev kan medföra stora kostnadsfördelar genom avskaffandet manuell hantering och lagring av fysiska löpande skuldebrev.