Digitala rättegångsfullmakter och en mer digital rättsprocess
En proposition som antogs den 4 november 2020 av Riksdagen ska göra domstolarna mer digitala. Från och med 1 januari 2021 kommer bland annat en rättegångsfullmakt kunna upprättas i helt elektronisk form och en stämningsansökan ska kunna göras digitalt och skrivas under med en elektronisk underskrift.
De processrättsliga formkrav som tidigare medfört hinder för digital kommunikation vid domstolarna har genom det nya lagförslaget som klubbades av Riksdagen den 4 november 2020 anpassats eller tagits bort. Reglerna medför en effektivare mål- och ärendehantering och ökad tillgänglighet eftersom mindre tid kommer behöva läggas på administrativa åtgärder när kommunikation i domstolsprocesser i större utsträckning kan ske digitalt. Förhoppningsvis innebär reglerna en positiv påverkan på miljön eftersom både mängden pappershantering samt transporter förknippade med postbefordran förväntas minska.
Från och med den 1 januari 2021 tillåts digitalt signerade rättegångsfullmakter. För att rättssäkerheten fortsatt ska kunna upprätthållas krävs dock att fullmakten signeras med en avancerad elektronisk underskrift enligt vad som föreskrivs i artikel 3 i EU:s förordning 910/2014 om elektronisk identifiering (eIDAS-förordningen). Denna standard ställer höga krav på säkerhet och kryptering, underskriften ska vara unikt knuten till undertecknaren samt kunna identifiera undertecknaren. Den avancerade elektroniska underskriften ska även vara skapad på grundval av uppgifter för skapande av elektroniska underskrifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kan använda uteslutande under sin egen kontroll. Därtill ska den vara kopplad till de uppgifter som den används för att underteckna på ett sådant sätt att alla efterföljande ändringar av uppgifterna kan upptäckas.
Eftersom en digital fullmakt kan existera i flera original medan en skriftlig fullmakt endast existerar i ett original blir kontrollen över återkallelse extra viktig för digitala rättegångsfullmakter för att säkerställa att en återkallad fullmakt inte kan användas som behörighetshandling i en rättegång. Givet att en digital fullmakt inte går att återkalla på samma sätt som en fysisk fullmakt, vilken fysiskt kan återtas eller förstöras måste förfarandet för återkallandet framgå av fullmakten och kunna kontrolleras av domstolen. Rätten ska alltså kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten i samband med att en digital fullmakt ges in. Hur rättens kontroll av en digital fullmakt ska gå till i praktiken blir avhängig vilken teknisk lösning som väljs.
Därutöver innebär de nya lagändringarna även att en rättsprocess vid domstol kan inledas helt digitalt. Till exempel ska en stämningsansökan kunna göras digitalt och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Även denna elektroniska underskrift ska alltså uppfylla kraven i eIDAS-förordningen (se artikel 26). Enligt förarbetena till de nya lagändringarna anses de elektroniska underskrifter som används via tjänsterna för e-legitimationer, t.ex. bank-id generellt uppfylla kraven. Överlag kommer det alltså, från och med årsskiftet, vara möjligt att kommunicera mer digitalt med domstolarna.
