DSM-direktivet – nya möjligheter till ersättning för användning av upphovsrättsskyddat material på nätet

I april antog EUs ministerråd det omdiskuterade s k DSM-direktivet (Digital Single Market). Direktivet är led i ett lagstiftningsarbete som pågått sedan 2013 och syftar till att harmonisera den digitala inre marknaden. Direktivet ska vara implementerat i medlemsländerna senast den 7 juni 2021.

Direktivet föranleddes av stark lobbying och har varit föremål för en kraftig debatt i media. Framförallt är det två artiklar som väckt uppmärksamhet, dels det nya skyddet för digitala presspublikationer (artikel 15), och dels ansvaret för vissa innehållsplattformar (artikel 17). 

Artikel 15 innebär en ny möjlighet för publicister och mediebolag att under vissa förutsättningar få ersättning när deras material, till exempel längre utdrag ur nyhetsartiklar, sprids via vissa typer av informationsplattformar. Det har i media talats om “länkskatt“, trots att det varken handlar om någon skatt (ersättningen tillkommer inte staten) eller omfattar länkningsåtgärden i sig.

Artikel 17 har i debatten refererats till som “internetfilter“. Artikeln innebär att innehållsplattformar, såsom exempelvis YouTube, hålls ansvariga för upphovsrättsligt skyddat material, exempelvis bilder, musik, texter och videoklipp, som laddas upp av användare som saknar rättigheter till materialet. Artikeln syftar till att ge ett incitament för plattformar att teckna avtal med olika grupper av rättighetshavare och ersätta dem för den användning som sker av användarna på plattformen. Det handlar egentligen inte i grunden om någon förändring av vad som är tillåtet eller förbjudet, utan mer om att tillhandahålla en ordning för att hantera situationen där stora mängder material tillgängliggörs olovligt via en plattform. Metoder som diskuterats är något form av teknisk lösning (filter) eller avtalslicens. Denna artikel är föremål för fortsatt diskussion och det finns stora skillnader mellan synen hos rättighetshavarorganisationerna och andra aktörer i branschen.

I Sverige pågår lagstiftningsarbetet för fullt och justitiedepartementet har skickat ut underlag för skriftliga synpunkter rörande genomförandet till ett stort antal myndigheter, organisationer och företag, och också bjudit in till hittills tre möten i syfte att inhämta synpunkter. Samtidigt pågår en process i EU-kommissionen för att ta fram riktlinjer för tillämpningen av de olika artiklarna.

Frågorna kring genomförandet av DSM-direktivet står högt på agendan hos många aktörer, och det ska bli intressant att se hur lagstiftningsarbetet fortskrider. Departementet har denna gång valt ett “utifrån-in”-perspektiv och dessutom vänt sig till en bred krets.