En crash course i klimatrelaterade tvister och hur de påverkar näringslivet

Cederquists byråöverskridande ESG-grupp bjöd nyligen in till ytterligare ett halvdagsseminarium om den senaste utvecklingen inom ESG och juridiken. Vid det inledande panelsamtalet diskuterades banbrytande klimatrelaterade tvister och hur de påverkar näringslivet – och det blev en riktig crash course i utvecklingen på området och vilka lärdomar som företag och finansiella institutioner kan dra därav. I den här artikeln summerar vi några viktiga punkter som togs upp och länkar till en inspelning av hela samtalet som vi verkligen kan rekommendera den som är intresserad att ta del av.

I panelsamtalet som leddes av Cederquists ESG Counsel Sara Magnéli deltog utöver Elsa Arbrandt, delägare på Cederquist, även tre framstående gäster med stor kunskap och erfarenhet på området.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet med särskild expertis inom klimatrelaterade tvister, gav en kärnfull introduktion till ämnet och den utveckling som har skett globalt och diskuterade bland annat hur utvecklingen kan komma att se ut vad gäller svenska företags ansvar i relation till klimatförändringar framöver.

Marieke Faber, delägare på advokatbyrån NautaDutilh, delade med sig av sina erfarenheter från utvecklingen i Nederländerna, bland annat från att ha varit med och företrätt föreningen Urgenda i det banbrytande mål där landets högsta domstol ålade staten att åstadkomma en 25-procentig minskning av växthusgasutsläppen. Hon berättade även om det lika banbrytande målet mot Shell där ett företag för första gången blev skyldigt att minska sina utsläpp kraftigt i hela värdekedjan.

Jenny Sandvig, delägare på advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, bidrog bland annat med rykande färska perspektiv från det att hon företrädde Verein Klimaseniorinnen mot Schweiz när Europadomstolen nyligen för första gången fann att en stats otillräckliga klimatåtgärder innebar en kränkning av mänskliga rättigheter, och reflektioner kring hur staters skyldigheter i fråga om klimatåtgärder kan översättas till förväntningar på företag.

Vad gäller staters skyldigheter att vidta åtgärder för att skydda sina medborgare från effekterna av farliga klimatförändringar i enlighet med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna konstaterades bland annat följande:

• Varje stat måste bidra till begränsning av den globala uppvärmningen med progressiva delmål fram till nettoneutralitet år 2050.
• Det ovan sagda räcker dock inte, utan det krävs även omedelbara utsläppsminskningar och efterlevnad av en budget för utsläpp av växthusgaser som relaterar till den globala utsläppsbudget som krävs för att klara 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.
• Stater måste nå de mål som satts upp och kunna påvisa att de är på en trovärdig bana mot att nå kommande mål.
• Skyldigheterna att minska utsläppen ska göras rättsligt bindande. För att säkerställa efterlevnad behöver hänsyn tas även till importerade och exporterade utsläpp.

Med ökande ansvars-, tvist- och anseenderisker bör även företag agera utifrån liknande principer som stater i fråga om begränsning av klimatförändringar. De legala kraven på företagens agerande och transparens i fråga om verksamheternas påverkan på och finansiella risker (och möjligheter) kopplade till klimatförändringar ökar dessutom ständigt. Inom ramen för hur företag ska iaktta tillbörlig aktsamhet (due diligence) bör företag upprätta och följa en omställningsplan som är i linje med Parisavtalet, med absoluta utsläppsminskningsmål i scope 1, 2 och 3 (dvs. omfattande även värdekedjan) och en relevant utsläppsbudget att hålla sig inom.

Som en av paneldeltagarna konstaterade: this is a system shift.

Hela samtalet finns tillgänglig att titta på här.

Hör av er om till oss om ni vill veta mer om de affärsrisker som är förknippade med klimatomställningen och hur vi kan hjälpa företag att hantera dessa.