Den 16 oktober 2024 röstade riksdagen ja till regeringens förslag om en ny patentlag som börjar gälla redan den 1 januari 2025.
Sedan den nuvarande patentlagen (1967:837) trädde i kraft 1967 har ingen omfattande översyn av lagen genomförts även om flera nya bestämmelser har införts för att anpassa lagen till samhällsutvecklingen och det internationella samarbetet som Sverige deltar i på patentområdet, såsom den europeiska patentkonventionen och avtalet om en enhetlig patentdomstol. Mängden olika tillägg och ändringar har enligt lagstiftaren resulterat i att lagen blivit svår att överblicka.
Ända sedan 2012 har det pågått ett arbete med att ta fram en ny patentlag som ska ersätta den nuvarande lagen från 1967. Den 16 oktober 2024 röstade riksdagen ja till regeringens förslag om en ny patentlag som börjar gälla redan efter årsskiftet, den 1 januari 2025.
Den bakomliggande tanken med att modernisera patentlagen för att göra den mer överskådlig och lättare att förstå och tillämpa. Det anses vara särskilt viktigt att patentlagen är användarvänlig eftersom lagen tillämpas av både enskilda uppfinnare och företag, stora som små.
De stora förändringarna som kommer med den nya patentlagen är språkliga uppdateringar och införande av en ny struktur med tydliga ämnesrubriker. Till exempel införs en lagstadgad definition av begreppet uppfinningshöjd och ett tydliggörande av begreppet ”nyhet”. Båda begreppen är vedertagna inom patenträtten och införandet i lagen syftar inte till att ändra begreppens innebörd – utan enbart i stället till att förtydliga dem.
Utöver språkliga och strukturella ändringar kommer det införs det också vissa förändringar i handläggningsprocessen för Patent- och registreringsverkets (”PRV”) som är den myndighet som prövar ansökningar och beviljar patent. Bland förändringarna utmärker sig att PRV inte kommer att börja handlägga patentansökningar förrän ansökningsavgiften är betald och att det ska vara möjligt att få en eller flera oberoende uppfinningar granskade inom ramen för samma ansökan.
Genom den nya patentlagen har det också införts två nya undantag avseende patenthavarens ensamrätt, dels användningen av datorprogram, dels ett rörande växtförädling. Undantagen innebär att viss användning av datorprogram och biologiskt material ska vara tillåten trots beviljad ensamrätt genom patent. Till exempel tillåts det att använda biologiskt material för att odla, upptäcka eller utveckla nya växtsorter även om materialet skyddas av ett patent.
Om du vill veta mer kring vilka nyheter som kommer med den nya patentlagen, eller har generella frågor om skyddet av immateriella rättigheter, är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Cederquist.