Ett förlikningsavtal kan i vissa fall likställas med ett skuldebrev

NJA 2019 s. 959 – Högsta domstolen säger att förlikningsavtal kan vara underkastade reglerna i skuldebrevslagen när den enda kvarvarande förpliktelsen är en betalningsförpliktelse för en av parterna.

Två bolag hade ingått ett avtal om utförande av en entreprenad. Uppdraget kom dock inte att slutföras, och istället träffade parterna ett avtal om att slutreglera entreprenadförhållandet. Slutregleringsavtalet innefattade en ensidig betalningsförpliktelse för entreprenören. Frågan Högsta domstolen hade att ta ställning till var under vilka förutsättningar en skriftlig handling ska betraktas som ett skuldebrev och huruvida en sådan rättslig kvalificering av handlingen har någon betydelse för placeringen av bevisbördan. Högsta domstolen uttalade att ett principiellt kännetecken för skuldebrev är att de utgör ensidiga utfästelser. Men, även om en fordran förenas med villkor kan den anses utgöra ett skuldebrev. I sådana fall får dock inte villkoret bestå i en rätt till motprestation.

Vidare uttalar Högsta domstolen att det i princip åligger en borgenär att styrka sin fordran. Högsta domstolen anger dock att det i vissa fall är tänkbart att bevisbördan kastas om från borgenären till gäldenären. För att så ska ske krävs dock att tvisten rör ett mer traditionellt utformat skuldebrev av den typ som används för yrkesmässig kreditgivning.

Avtalet i målet ansågs vara underkastat skuldebrevslagen eftersom den enda kvarvarande förpliktelsen var en ensidig betalningsförpliktelse för entreprenören. Men, avtalet var inte utformat på sådant sätt att den hade en bevisomkastande verkan, och alltså skulle borgenären alltjämt styrka sin fordran. Högsta domstolen uttalade emellertid att avtalet utgjorde ett mycket starkt bevis för att det motsvarande de verkliga bakomliggande förhållandena och därmed vad som överenskommits mellan parterna.

Högsta domstolens dom innebär alltså att vid författande av förlikningsavtal (i vart fall om den innehåller en ensidig betalningsförpliktelse) kan det bli aktuellt att överväga om man i avtalet t.ex. bör begränsa möjligheterna till överlåtelse av den penningförpliktelse som följer av förlikningsavtalet.