EU överens om due diligence-krav på företag i kampen mot den globala avskogningen

I slutet av förra året nåddes en preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och det Europeiska rådet om den föreslagna förordningen om avskogningsfria leverantörskedjor. Syftet med den nya lagstiftningen är att säkerställa att särskilda produkter som sätts på marknaden inom EU inte längre ska bidra till avskogning och utarmning av skogar, vare sig i EU eller i resten av världen. Detta ska i sin tur leda till minskade utsläpp av växthusgaser och en begränsning av förlusten av biologisk mångfald.

Överenskommelsen nåddes precis före inledningen av COP15, den historiska FN-konferensen om biologisk mångfald i Montreal där de deltagande länderna enades om vad som har kommit att refereras till som ett ”Parisavtal för biologisk mångfald”. Båda händelserna är exempel på hur fokus även för företag håller på att utvidgas från att i stor utsträckning handla om klimatet till att även innefatta frågor om biologisk mångfald, liksom de nära kopplingarna mellan dessa, för vår tid, kritiska frågor.

Vad innebär de nya reglerna?

Förordningen kommer att ställa upp strikta due diligence-krav på de företag som omfattas, vilka måste uppfyllas innan vissa produkter som bidrar särskilt till avskogning får sättas på marknaden inom EU. De produkter som enligt överenskommelsen ska omfattas är palmolja, nötkreatur, soja, kaffe, kakao, trä och gummi, samt därifrån härledda produkter som t.ex. möbler, nötkött och choklad.

De nya reglerna utgör en kraftig utvidgning av EU:s timmerförordning, både vad gäller de produkter som omfattas och att de krav som ställs på företagen blir strängare. Verksamhetsutövare eller handlare som vill tillgängliggöra de produkter som omfattas på EU:s inre marknad eller exportera dem måste kunna bevisa att produkterna är både avskogningsfria och lagliga, enligt de definitioner som uppställs i förordningen. Detta ska ske genom inrättandet av due diligence-processer. Företag kommer även att behöva samla in precis geografisk information om jordbruksmarken som produkterna kommer ifrån.

Inom ramen för det nya regelverket kommer kommissionen att upprätta ett system för jämförelse av länder med tre nivåer för riskbedömning: låg risk, standardrisk och hög risk. Tanken är att företagens skyldigheter att vidta due diligence-åtgärder ska skilja sig åt beroende på denna riskexponering.

Vad är nästa steg?

Innan den nya förordningen träder ikraft ska den formellt antas av Europaparlamentet och det Europeiska rådet, vilket förväntas ske senare i vår. Därefter har berörda företag 18 månader på sig att implementera de nya reglerna. För mikro och små företag gäller dock en längre implementeringsperiod och särskilda villkor.