Europaparlamentet vill skärpa kommande krav på hållbarhets-due diligence

På senare år har allt fler röster höjts inom EU för att det bör ställas tvingande krav på företag att iaktta tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljön i deras värdekedjor. Frågan hur kraven på sådan så kallad hållbarhets-due diligence ska utformas har dock varit flitigt debatterad. Sedan EU-kommissionen presenterade sitt förslag till direktiv (CSDDD) i februari förra året har rådet antagit en ståndpunkt som innefattar såväl höjda trösklar för att träffas av kraven som sänkta krav. När Europaparlamentet nyligen presenterade sitt förslag innebar det å sin sida flertalet skärpningar i förhållande till kommissionens text. När förhandlingarna om en slutlig direktivstext nu påbörjas är utgången i flera betydande frågor därmed fortfarande oviss.

Torsdagen den 1 juni 2023 antog Europaparlamentet sin ståndpunkt inför förhandlingarna med EU:s medlemsländer om de kommande reglerna för att integrera hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i företagens styrning. Due diligence-kraven innebär att företag behöver identifiera och förebygga negativa konsekvenser av deras verksamhet i deras värdekedjor.

Europaparlamentets ståndpunkt innefattar bland annat följande centrala delar:

• Due diligence-kraven ska inkludera hänsyn till frågor som bland annat barnarbete, slaveri, exploatering av arbetskraft, föroreningar, miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald.
• Företagen ska utvärdera hur deras negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljön hanteras av affärspartners i värdekedjan, vilket innefattar inte bara leverantörer utan även aktörer som ansvarar för till exempel försäljning, transport, distribution och avfallshantering.
• Reglerna ska gälla för EU-baserade företag med mer än 250 anställda och en omsättning på över 40 miljoner euro, moderbolag med mer än 500 anställda och en omsättning på över 150 miljoner euro, samt för företag utanför EU med en omsättning på över 150 miljoner euro om minst 40 miljoner euro har genererats i EU.
• Företagen ska utarbeta en övergångsplan för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°. Uppfyllandet av planens mål föreslås påverka företagsledningens rörliga ersättning (exempelvis bonusar). Företagen skulle också behöva samarbeta med dem som påverkas av deras handlingar och regelbundet övervaka effektiviteten av sina policyer.
• Företag som inte följer reglerna ska kunna bli skadeståndsskyldiga och föremål för sanktioner av nationella tillsynsmyndigheter. Möjliga sanktioner innefattar åtgärder såsom uthängning av företaget (”naming and shaming”), borttagandet av ett företags varor från marknaden eller böter på minst fem procent av företagets globala nettoomsättning. Företag utanför EU som inte följer reglerna ska förbjudas från att delta i offentliga upphandlingar i EU.
• De nya skyldigheterna ska, enligt den antagna ståndpunkten, börja gälla efter tre eller fyra år beroende på företagets storlek. Mindre företag kommer att kunna skjuta upp tillämpningen av de nya reglerna med ytterligare ett år.

Eftersom rådets ståndpunkt som presenterades i december förra året innebar en betydligt mindre omfattande reglering än vad Europaparlamentet nu föreslagit, återstår att se vad de kommande förhandlingarna till slut landar i.

Cederquist bevakar lagstiftningen på hållbarhetsområdet. Kontakta oss om du vill veta mer om utvecklingen eller hur vi kan bistå ert företag med hållbarhetsrelaterad juridik.