FDI-lagen – erfarenheter från de första sex månaderna

Den 1 december 2023 trädde den svenska lagen om kontroll av utländska direktinvesteringar i kraft. Lagen ställer krav på anmälningsplikt för investeringar i så kallad skyddsvärd verksamhet och möjliggör för granskning av sådana investeringar och, om det är nödvändigt, förbud av investeringar som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.

FDI-lagen infördes av säkerhetspolitiska syften för att möjliggöra att granska investeringar i verksamhet som bedöms skyddsvärd för att säkerställa att investerare inte kan skaffa sig ett inflytande över verksamheter på ett sätt som kan få en skadlig inverkan på Sverige och svenska nationella säkerhetsintressen. Lagen ställer krav på anmälningsplikt för investerare oavsett härkomst, dvs. såväl svenska och EU-investerare som utländska investerare behöver anmäla investeringar i skyddsvärd verksamhet.

Under de första sex månaderna anmäldes mer än 550 investeringar till ISP och 2 investeringar har hittills godkänts med villkor. Antalet anmälningar är betydligt fler än vad som förutsågs i t.ex. MSB:s remissrunda avseende föreskrifterna om samhällsviktig verksamhet. Då uppskattades att reglerna skulle ge upphov till ca 350 anmälningar per år. Enligt information från ISP avser ca 75 procent av anmälningarna samhällsviktig verksamhet, vilket motsvarande ca 415 anmälningar av de mer än 550 anmälningar som ISP tog emot under det första halvåret med lagen.

Nedan har vi sammanfattat några huvudsakliga erfarenheter från de första sex månaderna med lagen:

• FDI-aspekter aktualiseras i samband med i princip alla transaktioner, oavsett om det avser en emission, ett företagsförvärv, en intern omstrukturering eller ingående av ett nytt aktieägaravtal.
• FDI-processen har en reell påverkan på tidsramarna för transaktioner.
• Insynen i handläggningen i stort, men även i det enskilda fallet, är bristfällig och leder till osäkerhet för berörda företag.
• Hög medvetenhet om FDI-lagen och dess påverkan hos de flesta företag.
• ISP har hållit sig inom de legala tidsfristerna om 25 arbetsdagar inom fas 1 och 3 kalendermånader inom fas 2.
• ISP har ännu begränsade kunskaper om olika typer av transaktionsstrukturer vilket påverkar handläggningen av ärenden under en inledande fas.