Förseningsavgifter i konsumentkreditavtal är otillåtna

Patent- och marknadsöverdomstolen har i en nyligen publicerad dom slagit fast att det inte är förenligt med gällande rätt att som kreditgivare tillämpa konsumentkreditvillkor som möjliggör uttag av förseningsavgifter från kredittagare som är sena med betalning. Domen påverkar ett stort antal aktörer som idag tillämpar sådana avtalsvillkor.

Frågan som Patent- och marknadsöverdomstolen ytterst tagit ställning till är om sådana förseningsavgifter som Svea Bank AB – i egenskap av kreditgivare – tar ut från kredittagare som är sena med betalning, ska anses syfta till att få kredittagaren att betala en förfallen skuld och därmed omfattas av lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. (s.k. Inkassokostnadslagen). Av lagen framgår explicit att andra avgifter än ersättning för betalningspåminnelser, inkassokravbrev och upprättande av amorteringsplan inte får förekomma i avtalsvillkor med konsumenter. Frågan om Inkassokostnadslagens tillämpningsområde avseende förseningsavgifter är således direkt avgörande för om det är tillåtet för kreditgivare att tillämpa konsumentkreditvillkor som möjliggör sådana avgiftsuttag.

Patent- och marknadsöverdomstolen menar i domen att det faktum att förseningsavgiften påförs kredittagaren först efter att krediten förfallit medför att syftet med avgiften inte kan vara annat än att förmå kredittagaren att betala. Förseningsavgifter är således otillåtna och konsumentkreditvillkor som möjliggör uttag av sådana avgifter ska anses ogiltiga.

Patent- och marknadsöverdomstolen lämnar dock en möjlighet för Svea Bank AB att överklaga domen till Högsta domstolen till och med den 11 maj 2023. För att Högsta domstolen ska ta upp ett eventuellt överklagande till prövning krävs prövningstillstånd. Domen har i skrivande stund ej överklagats.