Förslag om nytt regelverk för bygglov – lättade krav och utökade möjligheter

Regeringen har i lagrådsremissen ”Ett nytt regelverk för bygglov” presenterat ett antal förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) med syftet att förenkla vissa åtgärder. Ändringarna innebär en utökning av ett antal åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder av detaljplan och områdesbestämmelser. Förslagen syftar b.la. till att stimulera byggandet av bostäder och öka fastighetsägarnas självbestämmande av utvecklingen av den egna fastigheten.

Regeringen föreslår vidare att lovplikten ska bli områdesdifferentierad. En områdesdifferentiering innebär att fler och större åtgärder, som exempelvis nybyggnad av komplementbyggnader och komplementbostadshus, ska kunna vidtas utan krav på lov i områden som inte omfattas av detaljplan. Krav på lov föreslås dock gälla nära tomtgräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Med särskilt värdefulla områden aves områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Här presenteras ett antal särskilt noterbara förslag till ändringar i PBL:

• Kravet på bygglov för fasadändringar för en- och tvåbostadshus föreslås slopas. Regeringen menar att fasadändringar på sådana byggnader normalt sett inte påverkar grannar och den gemensamma miljön i lika stor utsträckning som fasadändringar på exempelvis flerbostadshus, kontorskomplex, handelsbyggnader och industribyggnader. Avgränsningen syftar till att underlätta för ommålning, byte av material på fasader samt för installation av solceller och takfönster på fasaden. Enligt förslaget är det endast ändringar av fasad mot allmän plats som ska utlösa lovplikt.

• Bygglov föreslås få ges för vindsinredning i bostadshus i strid med vindsinredningsförbud i detaljplan. I remissen hänvisas till att utökad möjlighet till vindsinredning kan leda till ökat tillskott av bostäder i redan befintliga bostadshus och mer effektiv användning av redan existerande bebyggelse utan påverkan på markanvändningen. Enligt remissen bör dock sådana bygglov ges först ske efter att detaljplanens genomförandetid har löpt ut.

• Tillbyggnader som inte omfattas av krav på lov föreslås få genomföras samtidigt som nybyggnad av en- eller tvåbostadshus. Det finns redan i nuläget möjlighet att genomföra tillbyggnad utan krav på bygglov, under förutsättning att ett en- eller tvåbostadshus redan färdigställts och godkänts med slutbesked. Den nya regleringen medför att vissa åtgärder som inte omfattas av krav på lov ska kunna påbörjas samtidigt som nybyggnad av en- eller tvåbostadshus. De nya reglerna möjliggör även lovfri inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus redan vid nybyggnation.

• Kravet på planenligt utgångsläge föreslås slopas 15 år efter att detaljplanens genomförandetid har löpt ut. Ändringen innebär att kommunen kan ge bygglov även om fastigheten eller byggnadsverket inte överensstämmer med detaljplanen. Den bestämda tidsramen om 15 år utgör en intresseavvägning mellan förverkligandet av detaljplanen mot en inte alltför sträng reglering som kan begränsa utvecklingen av befintliga byggnadsverk och fastigheter. Den nya regleringen förhindrar dock inte att kommuner kan besluta om förlängd genomförandetid av detaljplanen.

• En befintlig byggnad utanför detaljplanelagt område ska få inredas med en eller flera lokaler upp till en sammanlagd bruttoarea om 50 kvm utan krav på lov. Att undantaget från lovplikten föreslås begränsas till byggnader utanför detaljplanelagt område samt till en area om 50 kvm förklaras bero på att inredandet av lokalerna inte ska generera en sådan omgivningspåverkan att en förprövning är nödvändig från det allmännas sida. Regeringen ser att undantaget skulle kunna användas till att avgränsa befintliga byggnader för små verksamheter som exempelvis förråd, kontorshotell, försäljning av livsmedel, mikrobryggerier eller kaféer.

Regeringen bedömer att de nämnda förslagen ska medföra att regelverket för bygglov ska bli enklare, effektivare och mer ändamålsenligt. En reducerad lov- och anmälningsplikt förväntas leda till administrativa lättnader, minskade kostnader och tidsbesparingar för företag och organisationer. Möjliggörandet av större tillbyggnader utan krav på bygglov förväntas bidra till b.la. ökat bostadsbyggande och att byggprocesser snabbas på i samband med att bygglov ska kunna verkställas direkt. Ett större ansvar för att säkerställa att de materiella reglerna följs läggs dock på den enskilde byggherren, som även kan bli föremål för tillsynsingripande om reglerna inte följs. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 oktober 2025.