Förslag på höjda energikrav för byggnader inom EU

Bygg­ och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets totala miljöpåverkan. Inom EU riktas därför ett allt större intresse mot fastigheters klimatpåverkan när åtgärder ska vidtas för att uppnå de klimatmål som gjorts rättsligt bindande genom den europeiska klimatlagen.

Som ett led i att genomföra den europeiska gröna given och uppnå EU:s skärpta klimatmål, inklusive delmålet om minst 55 procents minskning av växthusgasutsläppen till 2030 jämfört med 1990, antog kommissionen i juni 2021 lagstiftningspaketet ”Fit for 55”. Paketet syftar till att uppdatera och skärpa EU:s lagstiftning på området för klimat, energi och transport, och innefattar bl.a. en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Eftersom EU-kommissionen beräknar att byggnader står för mer än en tredjedel av unionens utsläpp är det avgörande att dessa utsläpp minskas genom ökad energieffektivitet och minskad energiförbrukning.

På flera nivåer inom EU pågår därför ett intensivt arbete med att tillse att byggnader inom unionen energieffektiviseras och ställer om till att bli s.k. nollutsläppsbyggnader med mycket god energiprestanda och ett mycket lågt energibehov, vilket i huvudsak ska tillgodoses med produktion av förnybar energi på plats. Sedan tidigare har EU-kommissionen haft som mål att alla byggnader i EU ska vara nollutsläppsbyggnader från och med år 2030 och för offentligt ägda byggnader som inte är bostäder ska målet vara uppnått redan år 2027. Europaparlamentet har nu i mars 2023 antagit mer ambitiösa krav på energiprestandan för byggnader och kortare tidsramar för byggnader att bli nollutsläppsbyggnader, i syfte att minska energikonsumtionen och växtgasutsläppen från dessa.

För nybyggda byggnader innebär ändringsförslaget av EPBD att de ska vara nollsläppsbyggnader från och med 2028. För byggnader som ägs, drivs eller används av offentliga myndigheter är målet satt till 2026. Energieffektiviseringar ska krävas vid renovering av byggnader, med möjlighet för medlemsländerna att göra vissa undantag bl.a. för byggnader med historiskt värde. Dessutom är målsättningen att bostäder ska förbättra sin energiklassificering (enligt skalan A till G, där den sistnämnda klassen är minst energieffektiv). Därtill finns en ambition att nybyggda byggnader ska utrustas med solceller senast 2028, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. För bostadshus som är föremål för större renoveringar är målet med solcellsteknik satt till 2032. Slutligen ska även skärpta krav gälla på möjliggörande av laddinfrastruktur för elfordon och cykelparkeringsplatser.

Nu väntar slutförhandlingar mellan EU:s institutioner innan den slutliga lydelsen i direktivet kan fastställas, och det omarbetade direktivet träda i kraft och införlivas i nationell lagstiftning.