Förslag till ny EU-förordning om klassificeringsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning

Det har blivit allt vanligare att man vänder sig till en tredje part för att få ett utlåtande i frågor som rör ett företags exponering i förhållande till faktorer som rör miljö, samhällsansvar och/eller bolagsstyrning, och deras inverkan på samhället i samband med investeringar där ESG-aspekter beaktas (s.k. hållbara investeringar). Det har under en längre tid framhållits att den nuvarande marknaden för ESG-betyg har vissa brister, där brist på transparens varit den mest framträdande. Tanken är att den nya förordningen bland annat ska komma till rätta med detta genom att förbättra ESG-betygs transparens, jämförbarhet och tillförlitlighet. Tanken är vidare att investerare ska ges bättre möjlighet att fatta mer välgrundade investeringsbeslut avseende hållbarhetsmål som en följd av att kvaliteten på ESG-betyg höjs.

Vilka omfattas/tillämpningsområde

Förordningen är tillämplig avseende ESG-betyg, d.v.s. ett utlåtande eller en poängsättning eller en kombination av dessa för ett företags, ett finansiellt instruments eller en finansiell produkts ESG-egenskaper eller exponering för ESG-risker. ESG-betyget ska baseras på en vedertagen metod och ett definierat rangordningssystem med betygskategorier och som tillhandahålls tredje part.

Förslaget gäller endast ESG-betyg som tillhandahålls av leverantörer verksamma i unionen och som offentliggörs eller distribueras till reglerade finansiella företag i unionen, företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller unionens eller medlemsstaters offentliga myndigheter.

Tillsyn och efterlevnad

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (”ESMA”) föreslås som tillsynsmyndighet och leverantörer måste ansöka om auktorisation hos ESMA för att kunna tillhandahålla ESG-betyg. ESMA får även till uppdrag att utarbeta förslag till olika tekniska standarder och kommer bl.a. att kunna bötfälla leverantörer som missköter sig och återkalla auktorisationer som utfärdats till leverantörer. Det bötesbelopp som högst kan utgå motsvarar 10 % av den bötfälldes årliga nettoomsättning.

Nya krav enligt förordningen

Förordningen ställer krav på transparens, t.ex. ska leverantörer offentliggöra de metoder, modeller och grundläggande antaganden som de använder i sin verksamhet. Krav ställs vidare på leverantörers oberoende och det finns även regler om hur intressekonflikter ska hanteras. Artikel 23 föreskriver exempelvis att leverantörer av ESG-betyg ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de ESG-betyg de tillhandahåller inte har påverkats av någon befintlig eller möjlig intressekonflikt eller någon affärsrelation. Slutligen ställs även krav på processer och styrning.

Förlaget till den nya förordningen ska behandlas i den EU-rättsliga lagstiftningsprocessen och om förordningen antas och träder ikraft kommer den därefter att vara direkt tillämplig i Sverige.