Framsteg i förhandlingarna om EU:s AI-förordning

Reglering av artificiell intelligens (AI) har diskuterats på flera håll runtom i världen och olika initiativ har presenterats, både bindande lagförslag och frivilliga regelverk och policys. Inom EU har regleringen av AI tänkt ta formen av en förordning som ska vara direkt tillämpbar i alla EU:s medlemsstater. AI-förordningen ämnar förse olika aktörer, såsom AI-utvecklare och användare av AI-system, med tydliga krav och skyldigheter vid användning av AI-system samtidigt som skydd för enskildas grundläggande rättigheter säkerställs.

Förhandling om en AI-förordning har pågått ända sedan april 2021 då EU-kommissionen presenterade ett förslag till förordning. Förslaget har sedan dess diskuterats och bemötts med både positiv och negativ respons från EU:s medlemsstater och företag verksamma inom EU. Under den senaste tiden har förhandlingarna om AI-förordningen intensifierats och medlemsstaterna har haft olika åsikter om delar i lagförslaget, särskilt om hur generativ AI såsom ChatGPT ska regleras. Under sen kväll den 8 december 2023 meddelades att EU parlamentet och rådet nått en preliminär överenskommelse om utformningen och innehållet i AI-förordningen efter intensiva förhandlingar.

Kort om AI-förordningen

AI-förordningen uppställer olika krav beroende på typen av AI-system. Förordningen är uppbyggd utifrån ett riskbaserat synsätt där de krav som uppställs för ett AI-system är anpassade till de risker som användning av systemet kan tänkas medföra. En uppdelning görs mellan förbjudna AI-system, som inte får släppas ut på marknaden i EU, och AI-system med hög risk, som får släppas ut på marknaden i EU under förutsättning att en mängd krav efterlevs samt AI-system med begränsad eller minimal risk som är föremål för lättare krav. Det kommer också att finnas särskilda regler för AI-system för allmänna och flera ändamål (”general purpose AI” /”foundation models”), exempelvis generativ AI som ChatGPT och chattbotar, för att säkerställa transparens vid användningen av sådana AI-system.

AI-förordningen är relevant för olika aktörer och uppställer olika krav på ansvar beroende på vilken roll någon intar i förhållande till ett AI-system. Dels föreslås vissa krav ställas på leverantörer och produktutvecklare av AI-system, dels på användare av AI-system (t.ex. företag som brukar AI-systemet i sin verksamhet). Därtill ställs vissa krav på distributörer och importörer av AI-system.

Om inte reglerna i AI-förordningen följs riskerar sanktioner att utdömas som kan uppgå som allra högst till 35 miljoner euro eller sju procent (7 %) av den globala årsomsättningen beroende på vad som är högst.

Cederquists tidigare artiklar om AI-förordningen går att läsa här och här.

Vad händer nu?

Arbetet med utformningen av AI-förordningen kommer under de kommande veckorna att fortsätta på en teknisk nivå för att kunna slutföra alla detaljer i AI-förordningen. Därefter ska en text till förordning läggas fram för EU medlemsstaternas företrädare och godkännas. Hela texten behöver därtill formellt antas av både parlamentet och rådet och genomgå en språklig översyn.

Efter förordningen har antagits får medlemsstaterna två år på sig att förbereda sig på att reglerna ska träda i kraft förutom vissa bestämmelser som ska börja gälla redan innan dess. Under den tiden kommer en ”AI-pakt” att inrättas vilket är ett initiativ från EU för att främja ett tidigt genomförande av reglerna i AI-förordningen. Inom ramen för AI-pakten är tanken att företag och andra aktörer kan delta på frivillig basis för att utbyta erfarenheter och öka medvetenheten om reglerna i den nya förordningen.

Vi på Cederquist håller oss kontinuerligt uppdaterade om utvecklingen kring reglering av AI och den slutgiltiga versionen av AI-förordningen. Hör gärna av dig till oss om du har några frågor om hur AI-förordningen kan komma att påverka ditt företag eller om användningen av AI generellt.

Europaparlamentets pressmeddelande går att läsa här.