En kompromissad version av direktivet om hållbarhets-due diligence (CSDDD) har godkänts av EU:s medlemsstater

Texten uppdaterades den 19 mars 2024.

I februari 2022 antog EU-kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD). Efter utdragna förhandlingar träffade europeiska rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om direktivets närmare utformning i december 2023. Det som till slut godkändes av rådet den 15 mars 2024 var emellertid en ytterligare kompromissad version, eftersom flera länder backade från överenskommelsen och tillräckligt stöd för den tidigare utformningen därmed saknades. Efter att även ha godkänts av utskottet för rättsliga frågor återstår nu för Europaparlamentet att rösta om direktivet i plenum, vilket väntas ske den 24 april 2024.

Sedan 2011 har det funnits rekommendationer kring hur företag kan sätta upp processer för s.k. due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, avseende mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter (UNGP). Due diligence-konceptet inkorporerades därefter även i OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som omfattar betydligt fler områden inom ansvarsfullt företagande. OECD har även utvecklat särskilda due diligence-riktlinjer, dels generellt tillämpliga och dels med fokus avseende ett flertal specifika risksektorer. Dessa standarder från FN och OECD har blivit internationellt vedertagna och följs av många stora bolag världen över. Samtidigt har det med tiden konstaterats av såväl stater, företag och civilsamhället att frivilliga ramverk inte är tillräckliga för att minska den negativa påverkan företag kan ha på mänskliga rättigheter och miljö i den egna verksamheten och värdekedjan. Med ett ökat tryck på att tvingande lagstiftning bör införas har vissa länder, t.ex.  Frankrike, Tyskland och Norge, gått före och infört nationell due diligence-lagstiftning på området. Andra länder, bl.a. Sverige, har tidigare uttryckt en önskan om sådan lagstiftning, men valt att invänta gemensam EU-reglering på området. Ett av syftena med harmoniserade regler inom EU är också att undvika den fragmentering som uppkommer då olika länder där företag bedriver verksamhet har krav som skiljer sig åt, vilket kan medföra en ökad administrativ börda och skapa osäkerhet.

Mot denna bakgrund presenterade EU-kommissionen i februari 2022 ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence Directive), det som kommit att refereras till som CSDDD eller CS3D. Förslaget blev föremål för utdragna förhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet, men i december 2023 hade slutligen en överenskommelse nåtts. Som är brukligt när en sådan preliminär överenskommelse träffas ska vissa detaljer därefter närmare bearbetas, varefter den slutliga direktivstexten formellt måste antas först i rådet och därefter av Europaparlamentet. Detta steg brukar vara en formalitet, eftersom institutionerna redan är överens om det överenskomna direktivets utformning i huvudsakliga drag. Så blev det dock inte i det här fallet, eftersom flera länder därefter kom att dra tillbaka sitt stöd för direktivet inför ett planerat slutligt antagande därav under februari 2024. Följden av detta blev att framtiden för CSDDD under en tid svävade i ovisshet, eftersom det inte fick stöd av den kvalificerade majoritet som krävdes för att det skulle kunna röstas igenom i rådet. Den 15 mars 2024 kom medlemsstaterna dock överens om en kompromissad version, vilken även godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor den 19 mars 2024. Innan direktivet slutligt kan träda ikraft återstår för Europaparlamentet att rösta om det nya förslaget i plenum, vilket förväntas ske den 24 april 2024.

Viktiga ändringar handlar bland annat om att direktivet inte kommer att omfatta lika många företag som det tidigare var tänkt, och det kommer att fasas in under en längre tid.

Följande företag etablerade inom EU omfattas:

• företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i global nettoomsättning,
• yttersta moderbolaget i koncerner som når motsvarande trösklar, samt
• företag eller yttersta moderbolaget i koncerner som har ingått franchise- eller licensavtal i EU som bland annat innebär en gemensam identitet med externa företag, om royalties under dessa avtal uppgår till minst 22,5 miljoner euro och företaget eller koncernen har en global nettoomsättning om minst 80 miljoner euro.

Vidare omfattas tredjelandsföretag som uppfyller något av följande kriterier:

• företag som genererar en årlig nettoomsättning i EU överstigande 450 miljoner euro,
• yttersta moderbolaget i koncerner som på konsoliderad basis når motsvarande tröskel,
• företag eller yttersta moderbolaget i koncerner som har ingått franchise- eller licensavtal i EU som bland annat innebär en gemensam identitet med externa företag, om royalties under dessa avtal uppgår till minst 22,5 miljoner euro och företaget eller koncernen har en nettoomsättning i EU om minst 80 miljoner euro.

Kraven enligt direktivet ska i huvudsak börja gälla i tre steg:

• efter tre år för EU-företag/-koncerner med fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning överstigande 1,5 miljarder euro och tredjelandsföretag/-koncerner med en nettoomsättning inom EU överstigande 1,5 miljarder euro,
• efter fyra år för EU-företag/-koncerner med fler än 3 000 anställda och en global nettoomsättning överstigande 900 miljoner euro och tredjelandsföretag/-koncerner med en nettoomsättning inom EU överstigande 900 miljoner euro, samt
• efter fem år för resten av de företag som omfattas av direktivet.

Vi har tidigare i ett flertal artiklar beskrivit kommissionens förslag till CS3D och due diligence-processen, se bl.a. här, här, här och här.