Hovrätten nekar investerare skadestånd – särskilt om adekvat kausalitet
I ett avgörande från Svea hovrätt, meddelat den 20 mars 2024, har svensk domstol för första gången prövat frågan om överträdelser av den s.k. Prospektförordningen, som bl.a. syftar till att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. I målet gjorde två investerarna gällande att styrelseledamöterna i ett bolag gjort sig skyldiga till överträdelser av Prospektförordningen och därigenom orsakat investerarna skada.
Bakgrund
Den 14 februari 2020 noterades ett moderbolag (”Moderbolaget”) på Nasdaq First North Growth Market. Vid tidpunkten för börsnoteringen bestod styrelsen i Moderbolaget av sex personer (”Styrelseledamöter”). I samband med börsnoteringen genomfördes en nyemission, vid vilken två privatpersoner (”Investerarna”) tecknade sig för aktier. Detta skedde mot bakgrund av ett garantiåtagande som en anhörig till Investerarna ingått med Moderbolaget den 18 december 2019 och som Investerarna tog över den 10 februari 2020. Ett garantiåtagande innebär att en person åtar sig att teckna en viss del av en nyemission om emissionen inte skulle bli fulltecknad.
Inför börsnoteringen tillhandahöll Moderbolaget tre dokument av central betydelse i målet: Analystrapporten, Malmöpresentationen och Prospektet. Analystrapporten var upprättad av ett externt bolag, på beställning av Moderbolaget. I rapporten, daterad den 7 oktober 2019, fanns prognoser över den framtida verksamheten – däribland förväntad nettoomsättning år 2019. Malmöpresentationen presenterades för potentiella investerare och allmänheten vid en presentation i Malmö den 20 november 2019. I Malmöpresentationen lämnandes en prognos om koncernens nettoomsättning för år 2019. Med anledning av börsnoteringen och nyemissionen publicerades sedan Prospektet den 15 januari 2020. Prospektet publicerades på Moderbolagets hemsida under fliken ”IPO”, tillsammans med både Analystrapporten och Malmöpresentationen. Den 26 mars 2020 publicerade Moderbolaget sin bokslutskommuniké, enligt vilken det framgick att nettoomsättningen för år 2019 var lägre än vad som hade förutspåtts i prognoserna. Den 30 april 2020 meddelade Moderbolaget att bolaget hade allvarliga likviditetsproblem och den 11 juni 2020 stoppades handeln med aktien efter att aktiekursen gått ner med 54 procent sedan noteringen.
Tvist angående överträdelser av Prospektförordningen
Tvist uppkom sedan gällande om Styrelseledamöterna, vid fullgörandet av sina uppdrag, skadat Investerarna genom överträdelser av bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad (”Prospektförordningen”). Prospektförordningen ska säkerställa ett investerarskydd, t.ex. genom tillhandahållande av information som med hänsyn till emittentens och värdepapprens art är nödvändig för att investerarna ska kunna fatta välavvägda investeringsbeslut.
Investerarna väckte talan mot Styrelseledamöterna och yrkade skadestånd enligt 29 kap. 1 § aktiebolagslagen. Enligt 29 kap. 1 § aktiebolagslagen kan styrelseledamöter som i fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar en aktieägare genom överträdelse av Prospektförordningen bli ansvariga och skadeståndsskyldiga. Investerarna menade Styrelseledamöterna genom överträdelser av Prospektförordningen orsakat de som aktieägare skada, eftersom Investerarna aldrig skulle ha tecknat sig för aktier i Moderbolaget om de korrekta uppgifterna om Moderbolagets finansiella ställning hade redovisats för dem.
Styrelseledamöterna bestred Investerarnas yrkande och menade att de inte hade överträtt Prospektförordningen. Vidare framförde Styrelseledamöterna bl.a. att adekvat kausalitet inte förelåg.
Domstolens bedömning – särskilt om adekvat kausalitet
Domstolarna hade först att pröva om Styrelseledamöterna hade överträtt bestämmelser i Prospektförordningen. Om så var fallet, hade domstolarna att pröva huruvida övriga förutsättningar för skadeståndsansvar, enligt 29 kap. 1 § aktiebolagslagen, var uppfyllda – däribland adekvat kausalitet.
Tingsrätten och hovrätten var överens om att Analystrapporten och Malmöpresentationen utgjorde sådan annonsering som avses i Prospektförordningen från och med 14 januari till 15 februari 2020. Det var nämligen under denna tidsperiod som Analystrapporten och Malmöpresentationen publicerades på Moderbolagets hemsida, under fliken IPO, tillsammans med Prospektet och övrig information om erbjudandet. Styrelseledamöterna hade därigenom begått ett antal överträdelser av Prospektförordningen, bl.a. eftersom Analystrapporten och Malmöpresentationen hade innehållit felaktig och vilseledande information.
Tingsrätten och hovrätten gjorde emellertid skilda bedömningar avseende frågan om det förelåg adekvat kausalitet mellan Styrelseledamöternas överträdelser och Investerarnas skada.
Tingsrätten konstaterade att den information som visat sig vara bristande var sådan som typiskt sett är relevant för en investerares vilja att teckna aktier och att skada bestod just i att Investerarna tecknat aktier. Tingsrätten förklarade att Investerarna inte hade tecknat aktier om de haft tillgång till korrekta uppgifter om Moderbolagets ekonomi och att det därför förelåg adekvat kausalitet mellan Styrelseledamöternas oaktsamma handlande och den skada Investerarna lidit.
Till skillnad från tingsrätten fann hovrätten att det inte förelåg adekvat kausalitet. Hovrätten förklarade att kausalitetsbedömningen ska göras med utgångspunkt i vad som skulle ha hänt om korrekt information hade angetts i Prospektet och annonserna (Analystrapporten och Malmöpresentationen, under tidsperioden dessa var publicerade på Moderbolagets hemsida). Bedömningen ska vara objektiverad och oberoende av den skadelidandes individuella förhållanden. Enligt hovrätten ska riktigheten i beslutsunderlaget på ett relevant sätt ha påverkat beslutssituationen och det krävs i regel att det kan sägas ha varit motiverat att allvarligt överväga ett annat handlande. Hovrätten anförde att ett hypotetiskt händelseförlopp som typiskt sett framstår som närliggande och rimligt måste fastställas för att kunna bestämma och beräkna skadan.
Frågan var, enligt hovrätten, om Prospektet och annonserna vid publicering på Moderbolagets hemsida hade haft en relevant påverkan på Investerarnas investeringsbeslut den 10 februari 2020 när garantiåtagandena med Moderbolaget ingicks. Hovrätten förklarade att den anhörige till Investerarna ingick sitt garantiåtagande med Moderbolaget den 18 december 2019. Den anhörige hade dock berättat att han saknade ekonomiska möjligheter att teckna sig för aktier i enlighet med garantiåtagandet. Redan i början av december 2019 tog den anhörige kontakt med Investerarna som åtog sig att fullgöra åtagandet i hans ställe, om det skulle bli aktuellt. Hovrätten konstaterade att det var tydligt att den anhörige inte hade ingått garantiåtagandet utan överenskommelsen med Investerarna, samtidigt som det var tydligt att Investerarnas åtagande därmed inte heller baserats på någon offentliggjord information i Prospektet. Investerarnas åtagande hade baserats på uppgifter som lämnats i Analystrapporten och Malmöpresentationen innan dessa kom att omfattas av Prospektförordningen såsom annonser – alltså innan dess publicerades på Moderbolagets hemsida tillsammans med Prospektet. Sammanfattningsvis menade hovrätten att Investerarna ansåg sig bundna av garantiåtagande redan innan Prospektet publicerades och Analystrapporten och Malmöpresentationen kom att omfattas av Prospektförordningen. Felaktigheterna i Prospektet och Annonserna hade därför inte påverkat Investerarnas beslut. Investerarna hade därför inte visat att det förelåg adekvat kausalitet mellan överträdelserna av Prospektsförordningen och deras beslut att ingå garantiåtagande och teckna sig för aktier den 10 februari 2020. Hovrätten ogillade därför Investerarnas talan. Domen har överklagats till Högsta domstolen, som ännu inte meddelat beslut om prövningstillstånd.
