Klimattvister: Statusuppdatering i Auroramålet och nytt klimatrelaterat avgörande från belgisk domstol

Klimatrelaterade tvister fortsätter öka i antal, betydelse och geografisk spridning världen över. Cederquist bevakar fortlöpande utvecklingen gällande klimatrelaterade tvister. Tidigare har vi bl.a. sammanfattat stämningsansökan med fastställelsetalan mot den svenska staten med påstående om överträdelser av EKMR och bristande klimatarbete m.m., det så kallade Auroramålet. Statens företrädare i målet, Justitiekanslern (JK), har nu avgett svaromål.

I svaromålet yrkar JK att tingsrätten ska avvisa talan. JK ifrågasätter om Auroras och de andra kärandenas förstahandsyrkande uppfyller förutsättningarna för fastställelsetalan, främst om deras talan avser ett konkret rättsligt förhållande, om ovissheten länder dem till förfång och om talan är lämplig. Vidare menar Justitiekanslern att kärandenas andrahandsyrkande bör avvisas eftersom talan inte förs avseende någon åtgärd i förhållande till någon av dem samt brister i sådan konkretion som krävs för att kunna läggas till grund för en verkställbar dom.

Som vi konstaterade tidigare aktualiserar Auroras talan rättsfrågor som inte har prövats tidigare i svensk domstol. Den 20 oktober 2023 beslutade därför tingsrätten att överlämna frågan om svensk domstol överhuvudtaget kan pröva talan direkt till Högsta domstolen för prövning. Enligt 56 kap. 13 § RB kan nämligen en lägre instans, med parternas samtycke, hänskjuta en fråga i ett anhängigt mål till prövning i Högsta domstolen, förutsatt att Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd. Beslut om prövningstillstånd har inte fattats i skrivande stund.

Om frågan huruvida Auroramålet ska avvisas tas upp av Högsta domstolen kommer tingsrätten att bli bunden av Högsta domstolens beslut i den frågan. I övrigt ska fortfarande målets formella och materiella handläggning äga rum i tingsrätten.

Auroramålet är nytt i sitt slag för svensk rättsordning, men har flera likheter med uppmärksammade klimattvister utomlands, till exempel det så kallade Urgendamålet som vi har skrivit om i en tidigare artikel.

Ett liknande mål har även nyligen avgjorts i Belgien. Där hade en klimatorganisation och ca 58 000 belgiska medborgare väckt talan gentemot belgiska staten med påstående om att belgisk lag krävde att staten skulle vidta strängare åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Vid överprövning i andra instans har belgisk domstol ålagt belgiska myndigheter att reducera utsläpp av växthusgaser med 55% jämfört med 90-talets nivåer per år 2030 med hänsyn till bl.a. artikel 2 och 8 i EKMR.

Källa: VZW Klimaatzaak v. Kingdom of Belgium & Others – Climate Change Litigation (climatecasechart.com)