Kommande krav på hållbarhets-due diligence för företag

Efter viss försening har kommissionen antagit sitt förslag till det nya EU-direktivet om Corporate Sustainability Due Diligence, med krav på företag att ha due diligence-processer för värnande av mänskliga rättigheter och miljön i den egna verksamheten och leverantörskedjor. Större företag måste även tillse att deras affärsstrategi är förenlig med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

Företags agerande spelar en viktig roll i omställningen till en klimatneutral och grön ekonomi i linje med EU:s gröna giv och för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling som slagits fast i FN:s Agenda 2030. Mot denna bakgrund antog EU-kommissionen den 23 februari 2022 sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence) som syftar till att främja ett hållbart och ansvarsfullt agerande från företagens sida i de globala värdekedjorna. Direktivet ska komplettera andra EU-regler och initiativ på hållbarhetsområdet och skapa rättssäkerhet genom att motverka den fragmentering som kan uppstå då flera medlemsstater har infört eller är på väg att införa liknande krav på nationell nivå.

I det följande sammanfattas huvuddragen av förslaget.

Vilka omfattas av reglerna?

De nya reglerna ska i ett första steg gälla för företag i EU med fler än 500 anställda och en global nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro (grupp 1). Två år efter att reglerna börjat gälla för grupp 1 ska även de företag omfattas som har fler än 250 anställda och en global nettoomsättning på minst 40 miljoner euro, om minst hälften av omsättningen genererats i vissa definierade sektorer med stor miljöpåverkan, bl.a. relaterat till textilier, kläder och skor, jordbruk, livsmedel och dryck, skog, mineraler och metall (grupp 2). Reglerna ska även omfatta företag från länder utanför EU som har en omsättning av verksamhet i EU som är i linje med grupp 1 och 2.

Hur långt sträcker sig ansvaret?

Företagens skyldigheter avseende faktisk och potentiell negativ inverkan på mänskliga rättigheter och miljö gäller inte bara den egna verksamheten och dotterbolag, utan även verksamhet i företagens värdekedja där företaget har en ”etablerad affärsrelation”. Vilka relationer som omfattas av det sistnämnda är något företagen måste utvärdera i vart fall årligen. För bedömningen av vad som anses utgöra negativ inverkan på mänskliga rättigheter respektive miljö hänvisas till internationella konventioner på respektive område.

Vilka krav uppställs?

För att uppfylla skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet (due diligence) måste företag som omfattas av de föreslagna reglerna bl.a. vidta följande åtgärder:

• Integrera due diligence i företagets samtliga policyer och upprätta en due diligence-policy. Företagets due diligence-policy ska bl.a. innefatta en code of conduct med regler och principer som anställda och dotterbolag måste följa, samt en beskrivning av företagets due diligence-processer och åtgärder för att säkerställa efterlevnad av företagets code of conduct och hur dess tillämpning ska utvidgas även till företagets etablerade affärsrelationer.
• Vidta lämpliga åtgärder för att identifiera faktisk och potentiell negativ inverkan på mänskliga rättigheter och miljön i den egna verksamheten, dotterbolag och etablerade affärsrelationer i relation till den egna värdekedjan.
• Vidta lämpliga åtgärder för att förebygga eller lindra potentiell negativ inverkan och sätta stopp för eller minimera omfattningen av faktisk negativ inverkan, vilket bl.a. kan innefatta att upprätta åtgärdsplaner, säkerställa efterlevnad genom kontraktuella åtaganden, investeringar i styr- och produktionsprocesser, ge stöd till små och medelstora företag som företaget har en etablerad affärsrelation med och olika samarbeten. Som en yttersta åtgärd kan företag behöva avstå ifrån att ingå eller förlänga affärsrelationer för att leva upp till due diligence-kraven.
• Inrätta och upprätthålla ett klagomålsförfarande genom vilket berörda parter, fackföreningar och vissa organisationer kan rapportera potentiell eller faktisk negativ inverkan.
• Kontinuerligt övervaka, utvärdera och utveckla företagets åtgärder och due diligence-processernas effektivitet.
• Årligen rapportera på företagets hemsida om företagets due diligence-åtgärder, potentiell och faktisk negativ inverkan samt de åtgärder företaget vidtagit.

De större företag som omfattas av reglerna (grupp 1) kommer vara skyldiga att upprätta en plan för att säkerställa att deras affärsmodell och strategi är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi och begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet.

Förslaget innefattar även skyldigheter för företagens ledning, som ytterst ansvarar för upprättandet och övervakningen av företagets due diligence-arbete och -policy, anpassning av företagets strategi och rapportering till styrelsen. Ledningen måste vidare, vid fullgörande av skyldigheten att agera i företagets bästa intresse, beakta de kort- och långsiktiga följderna med avseende på hållbarhetsfrågor såsom mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljökonsekvenser i allt beslutsfattande.

Vad händer om reglerna inte följs?

Medlemsstaterna ska de utse nationella myndigheter som ska ansvara för tillsynen av de nya reglerna. Bristande efterlevnad av reglerna ska kunna leda till böter och skadestånd ska kunna utkrävas av berörda för skador som hade kunnat undvikas med lämpliga due diligence-åtgärder.

Vad är nästa steg?

Förslaget ska nu behandlas av Europeiska rådet och Europaparlamentet och förändringar kan komma att ske innan ett slutligt direktiv antagits och kan införlivas i medlemsländerna. Även om bindande regler på EU-nivå ligger ett antal år framåt i tiden och inte kommer vara direkt tillämpligt för alla företag utgör förslaget bara ett av många exempel på det tydliga skifte som sker på marknaden med alltmer reglering, krav och förväntningar på företag från alla intressenter vad gäller hållbarhet och minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns därmed all anledning att redan nu se över den egna verksamheten och leverantörskedjan ur ett hållbarhetsperspektiv för att säkerställa bl.a. att mänskliga rättigheter upprätthålls och att åtgärder vidtas för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet.