Kommande krav på produkters hållbarhet

EU-kommissionen har nyligen presenterat sitt förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter. Enligt förslaget ska krav på bl.a. tillförlitlighet, återanvändbarhet och reparerbarhet kunna ställas på produkter som släpps på EU-marknaden i syfte att minska negativa miljökonsekvenser och så att produkter är hållbara genom hela livscykeln. För att säkerställa spårbarhet och att aktörer i alla led får relevant produktinformation föreslås även ett krav på digitala produktpass.

I en tid då omställningen mot en klimatneutral och cirkulär ekonomi måste ske snabbt är dagens alltför linjära produktion och konsumtion, som är resursineffektiv och medför negativa konsekvenser för miljö och mänskliga rättigheter, ett stort problem. Som ett led i den europeiska gröna given och mål om en modern cirkulär ekonomi antog EU-kommissionen därför den 30 mars 2022 sitt förslag till förordning om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för hållbara produkter (Ekodesignförordningen). Förslaget bygger på en översyn av Ekodesigndirektivet (2009/125/EG) som sätter minimikrav på energiprestanda hos energirelaterade produkter och kommer att ersätta det befintliga direktivet.

Förslaget syftar till att reglera produkters hållbarhet genom hela deras livscykel. Om förordningen antas kommer regelverket tillhandahålla en ram som ställer krav på ekodesign för produkter avsedda för EU-marknaden, enligt vilken kommissionen ges befogenhet att anta flera akter som ställer upp mer specifika krav för olika produkttyper. Förordningen ålägger skyldigheter för en rad olika ekonomiska aktörer såsom tillverkare, importörer, distributörer och återförsäljare.

Nedan redogör vi för huvuddragen i de ekodesignkrav som föreslås att gälla företag som släpper ut produkter på marknaden i EU.

Vilka produkter omfattas?

Förordningen ska enligt förslaget tillämpas på alla fysiska varor som släpps ut på marknaden eller tas i bruk inom EU, inklusive komponenter och mellanprodukter. Förordningen utvidgar således tillämpningsområdet från det tidigare Ekodesigndirektivet från energirelaterade produkter till alla fysiska varor. Undantag görs dock för bl.a. livsmedel, foder och läkemedel.

Vilka krav uppställs?

För det första ställer förslaget upp krav på ekodesign på produkter avsedda för EU-marknaden. Kravet på ekodesign består i sin tur av två olika typer av krav: prestandakrav och informationskrav. Prestandakravet innebär efterföljande av regler om bl.a. hållbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet, återvinningsbarhet, miljöavtryck, växthusgasavtryck, förekomst av skadliga ämnen och vilka avfall de ger upphov till. Informationskravet innebär att uppgifter om produkters prestanda avseende dessa egenskaper ska tillhandahållas med produkten.

För det andra ställer förordningen upp krav om digitalt produktpass. Varje produkt som släpps ut på EU-marknaden måste vara utrustad med ett maskinläsbart pass som skannas med en databärare och är kopplad till en unik produktidentifierare. Kommissionen kommer inrätta ett produktpassregister för att lagra alla uppgifter om de produkter som släpps ut på den inre marknaden.

För det tredje införs krav på insyn i samband med förstöring av osålda varor. Detta innebär att den ekonomiska aktör som kasserar osålda konsumentprodukter ska lämna ut information om mängden produkter som kasseras och anledningen till att man gör det. Denna skyldighet gäller i alla led i värdekedjan, dvs. från tillverkare till marknadsplatsen. Kommissionen ska även ha möjlighet att anta förbud mot förstöring av osålda varor. Syftet med bestämmelserna är att minska mängden avfall, motverka överproduktion och tillhandahålla en harmoniserad marknadsreglering som ersätter de regleringar som vissa medlemsstater redan har infört på området.

Hur säkerställs produktöverensstämmelse?

För överensstämmelse och kontroll av överensstämmelse med kraven enligt förordningen ska provningar, mätningar och beräkningar göras med tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis. För vissa produktgrupper kan komma att krävas att särskilda online-verktyg som kommissionen ska göra tillgängliga används.

Vad händer om reglerna inte följs?

Medlemsstaterna ska utse nationella myndigheter som vid bristande regelefterlevnad ska kräva att den berörda ekonomiska aktören vidtar korrigerande åtgärder som står i proportion till typen av bristande överensstämmelse och hur pass allvarlig den är. Underlåter den berörda aktören att vidta korrigerande åtgärder, kan de nationella myndigheterna tillfälligt förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av den berörda produkten på sin nationella marknad eller kräva att aktören drar tillbaka produkten från marknaden (upphör med försäljningen) eller återkallar den.

Bristande regelefterlevnad ska även kunna leda till sanktioner som fastställs av medlemsstaterna. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande med hänsyn till nivån av bristande överensstämmelse och antalet produktenheter som inte uppfyller kraven och som släppts ut på EU-marknaden.

Vad är nästa steg?

Förslaget ska nu behandlas av Europeiska rådet och Europaparlamentet. Det innebär att förändringar kan komma att ske innan vi har en slutlig förordning med bindande regler på plats. Med tanke på den stora räckvidden av de föreslagna reglerna samt EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet (Corporate Sustainability Due Diligence) finns det  all anledning för företagen att redan nu börja se över sin verksamhet, sina produkter och sin tillverkningskedja ur ett hållbarhetsperspektiv.