Kommer en dom från Storbritannien kunna verkställas i Sverige även efter Brexit?
Sedan årsskiftet är Storbritannien inte längre medlem i EU och Brexit har (och fortsätter att ställa) flera juridiska frågor på sin spets. En sådan fråga är om och hur Brexit påverkar möjligheten att få en dom från Storbritannien verkställd i en EU-medlemsstat. De gemensamma reglerna inom EU har haft en avgörande funktion för frågan om verkställighet av domar som meddelats i andra EU-medlemsstater och har möjliggjort en effektiv verkställighet av domar över hela EU. Brexitavtalet reglerar inte frågan om verkställighet varför det är viktigt att undersöka hur Brexit påverkar möjligheten att få en dom från Storbritannien verkställd i Sverige, då huvudregeln är att utländska domar inte kan verkställas i Sverige utan stöd i tillämplig förordning eller konvention.
2012 års Bryssel I-förordning är inte längre tillämplig
I EU är 2012 års Bryssel I-förordningen (Bryssel I-förordningen) central avseende regleringen av verkställighet. Tanken bakom förordningen är att EU-medlemsstaterna ömsesidigt ska erkänna varandras domar och att en dom från en medlemsstat ska vara verkställbara inom hela EU utan krav på någon särskild verkställighetsförklaring.[1] Brexit innebär att Storbritannien sedan årsskiftet inte längre är ansluten till Bryssel I-förordning och en dom från Storbritannien kan alltså inte längre verkställas i Sverige med stöd av förordningen. Om tvisteförfarandet inleddes före den 1 januari 2021 kan domen dock verkställas i Sverige med stöd av Bryssel I-förordningen.
Storbritannien får sannolikt inte ansluta sig till Luganokonventionen
Storbritannien var tidigare, i egenskap av medlem i EU, ansluten till Luganokonventionen men är sedan den 1 januari 2021 inte längre det eftersom medlemskapet upphörde i samband med Brexit.
Luganokonventionen är ett internationellt fördrag som EU, Island, Norge och Schweiz är anslutna till och som är tillämplig på privaträttens område. Rent materiellt är Luganokonventionen närmast identisk med Bryssel I-förordningen.[2] Omfattas en dom av Luganokonventionen ska den erkännas i de övriga konventionsstaterna utan ett särskilt förfarande. I fråga om verkställighet uppställer dock konventionen (till skillnad från Bryssel I-förordningen) ett krav på exekvaturförfarande, vilket innebär att en part måste ansöka om att en dom ska förklaras verkställbar i en annan konventionsstat. Det är alltså mer tidskrävande att verkställa en dom med stöd av Luganokonventionen till skillnad från Bryssel I-förordningen.
Storbritannien har ansökt om att ansluta sig till 2007 års Luganokonvention (Luganokonventionen), men för att Storbritannien ska kunna ansluta sig till den krävs det att samtliga konventionsparter samtycker.[3] Den Europeiska kommissionen har den 4 maj 2021 meddelat att kommissionen anser att EU inte bör lämna sitt samtycke till att Storbritannien ansluter sig till Luganokonventionen.[4] Kommissionen har motiverat sitt ställningstagande med att för den Europeiska unionens del är Luganokonventionen en kompletterande inre marknadsåtgärd och avser EU-Efta-/EES-sammanhanget. När det gäller alla andra tredjeländer är Europeiska unionens konsekventa politik att främja samarbete inom ramen för de multilaterala Haagkonventionerna.
Mot bakgrund av att Storbritannien sannolikt inte kommer att få ansluta sig till Luganokonventionen, kan i nuläget endast domar från Storbritannien som hänför sig till tvisteförfaranden som har inletts före den 1 januari 2021 verkställas i Sverige genom den.
Haagkonventionen är fortsatt tillämplig
2005 års Haagkonvention om avtal om val av domstol (Haagkonventionen) är ett internationellt fördrag som EU (förutom Danmark), Mexiko och Singapore är anslutna till. Haagkonventionen är tillämplig på privaträttens område men Haagkonventionens tillämpningsområde är mer begränsad än Bryssel I-förordningen. Haagkonventionen är bara tillämplig på exklusiva prorogationsavtal.[5] Är Haagkonventionen tillämplig kan en dom som meddelats i en konventionsstat verkställas i andra konventionsstater om den är verkställbar i domens ursprungsstat.[6] För att en dom från en annan konventionsstat ska kunna verkställas krävs en ansökan om verkställighet, vilket i Sverige görs till behörig tingsrätt.[7]
Storbritannien var tidigare ansluten till Haagkonventionen genom sitt medlemskap i EU men sedan den 1 januari 2021 är Storbritannien självständig part till konventionen. Osäkerhet råder dock kring när exklusiva prorogationsavtal ska ha ingåtts för att domar från Storbritannien ska falla under Haagkonventionens tillämplighet. Storbritannien har uttalat att man anser sig ha varit en konventionsstat till Haagkonventionen utan avbrott, vilket alltså skulle innebära att Storbritannien ska anses ha varit medlem sedan den 1 oktober 2015 (dvs. det datum när EU blev medlem till Haagkonventionen) och att exklusiva prorogationsavtal som ingåtts efter det ska ligga till grund för konventionens tillämplighet.[8]
EU har dock uttryckt motsatt åsikt och uttalat att Haagkonventionen ska tillämpas mellan EU och Storbritannien avseende exklusiva prorogationsavtal som ingåtts efter att Storbritannien anslöt sig till Haagkonventionen som en självständig konventionsstat.[9] Det är alltså fortsatt oklart när det exklusiva prorogationsavtalet ska ha ingåtts för att Haagkonventionen ska vara tillämplig i förhållande till domar från Storbritannien. Det är klart att domar från Storbritannien som har meddelats med stöd av ett exklusivt prorogationsavtal som ingåtts efter den 31 december 2020 kan verkställas i Sverige efter Brexit, men det är fortsatt oklart vad som gäller när det exklusiva prorogationsavtalet har ingåtts dessförinnan i förhållande till domar från Storbritannien.
Den Europeiska kommissionen meddelade den 4 maj 2021 att kommissionen planerar att inom en snar framtid föreslå att EU ingår 2019 års Haagkonvention om domar. Om Storbritannien ingår den konventionen, skulle den bli tillämplig på det framtida rättsliga samarbetet med EU.[10]
Verkställighet av skiljedomar påverkas inte
Verkställighet enligt de nämnda förordningarna och konventionerna behandlar inte skiljedomar. Eftersom frågan om verkställighet av skiljedomar främst regleras av New York-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar från 1958, till vilket alla EU-medlemsstater är anslutna till, påverkar inte Brexit möjligheten att få en skiljedom från Storbritannien verkställd i Sverige. Skiljedomar från Storbritannien kan alltså fortsatt verkställas i Sverige på samma villkor som innan Brexit.
Vad bör man tänka på efter Brexit?
Brexit innebär att tvisteförfaranden som inletts efter den 31 december 2020 inte omfattas av Bryssel I-förordningen eller Luganokonventionen, och därför inte kommer kunna verkställas i Sverige med stöd av dessa. Den som önskar få en dom från Storbritannien verkställd i Sverige bör således undersöka när tvisteförfarandet som lett fram till domen inletts, eftersom domar som hänför sig till tvisteförfaranden som inletts före den 1 januari 2021 fortsatt kan verkställas i Sverige med stöd av Bryssel I-förordning respektive Luganokonventionen. Grundar sig domen på ett exklusivt prorogationsavtal kan domen fortsatt verkställas i Sverige med stöd av Haagkonventionen. Har prorogationsavtalet ingåtts före den 1 januari 2021 är det dock oklart i nuläget om en dom från Storbritannien omfattas av Haagkonventionen.
För att säkerställa att en framtida dom från Storbritannien kan verkställas i Sverige kan det vara motiverat att ingå ett exklusivt prorogationsavtal i syfte att säkerställa Haagkonventionens tillämplighet.
[1] Se skäl 3 och 4 till Bryssel I-förordningen samt artikel 36 och 39.
[2] Benndorf & Morgell, Karnov lagkommentar till 3 kap. 2 § Utsökningsbalken, not 83.
[3] Artikel 72.3 i Luganokonventionen.
[4] COM(2021) 222 final, Meddelande från kommissionen den 4 maj 2021 till Europaparlamentet och
Rådet, Bedömning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands ansökan om
anslutning till 2007 års Luganokonvention.
[5] Artikel 1 i Haagkonventionen.
[6] Artikel 8.1 i Haagkonventionen.
[7] 17 § lag (2014:912) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
[8] Se Storbritanniens uttalande:
https://www.hcch.net/en/instruments/conventions/status-table/notifications/?csid=1318&disp=resdn.
[9] Se EU-kommissionens uttalande: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/brexit_files/info_site/civil_justice_en.pdf.
[10] COM(2021) 222 final, Meddelande från kommissionen den 4 maj 2021 till Europaparlamentet och Rådet, Bedömning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands ansökan om anslutning till 2007 års Luganokonvention.
