Sverige är ett av få länder i EU som inte har ett regelverk för att ingripa mot, påverka eller granska utländska direktinvesteringar som har eller kan ha en påverkan på svenska säkerhetsintressen. Den svenska direktinvesteringsutredningen presenterade den 1 november 2021 ett förslag att införa en sådan reglering i Sverige den 1 januari 2023.
Lagförslaget, om det röstas igenom av riksdagen, kommer att få påverkan på transaktioner som involverar svenska företag vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning i Sverige. En föranmälningsskyldighet, ett förbud mot genomförande innan godkännande samt sanktioner för utebliven anmälan föreslås.
Alla investeringar i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet oavsett juridisk form. Lagen föreslås gälla för investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige.
Investeringar i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet som ger investerare ett visst mått av kontroll ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Företag som är föremål för investeringen ska upplysa investeraren om att företaget bedriver skyddsvärd verksamhet och att lagstiftningen är tillämplig på verksamheten.
För investeringar i aktiebolag och ekonomiska föreningar ska varje investering där investeraren, efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap, förfogar över 10 procent eller mer av det totala antalet röster eller andelar i den skyddsvärda verksamheten anmälas innan investeringen genomförs. Investeringen kan göras direkt av en fysisk person men även indirekt genom en juridisk person som ägs enskilt av investeraren eller tillsammans med andra.
Med skyddsvärd verksamhet avses, enligt utredningen,
Produkter med dubbla användningsområden avser produkter som kan användas både civilt och militärt.
Investeringar från (i) investerare i tredje land, (ii) investerare i EU-medlemsstater och (iii) svenska investerare ska kunna granskas av Inspektionen för Strategiska Produkter (“ISP”), som föreslås att bli tillsynsmyndighet. Om investeraren är en fysisk person med endast svenskt medborgarskap, antingen direkt eller indirekt via en juridisk person, ska anmälan lämnas utan åtgärd.
Direktinvesteringen ska anmälas till ISP av den som investerar. Investeringen får inte genomföras utan godkännande. ISP har möjlighet att förbjuda en investering.
ISP har 25 arbetsdagar, från en fullständig anmälan, att besluta om anmälan ska lämnas utan åtgärd (godkänna) eller att inleda en granskning av förvärvet. Om en granskning inleds har ISP tre kalendermånader på sig att fatta beslut, denna frist kan förlängas till maximalt sex månader.
Under granskningen kan ISP begära in uppgifter och handlingar från parterna och har även möjlighet att besöka parternas lokaler för informationsinhämtning.
Endast om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet får ISP förbjuda en utländsk direktinvestering. Inom ramen för denna bedömning ska verksamhetens art och omfattning beaktas samt vissa omständigheter kring investeraren. De omständigheter kring investeraren som särskilt ska beaktas av ISP är följande:
Om en investering genomförs utan anmälan eller i strid med ett beslut kan sanktionsavgift utfärdas. Sanktionsavgift är även följden om parterna lämnar oriktiga uppgifter om investeraren eller investeringsobjektet. Sanktionsavgiften är lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.