Kreditinstitutens kontraheringsplikt förtydligas
Den 31 mars i år publicerade europeiska bankmyndigheten (EBA) riktlinjer avseende hur finansiella aktörer kan uppnå balans mellan hur man undviker och hanterar risker kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism, men ändå tryggar tillgången på finansiella tjänster i samhället. Publicering skedde samtidigt som den svenska betalningsutredningen (SOU 2023:16) lade fram förslag på hur kreditinstitutens kontraheringsplikt kan förtydligas.
De senaste åren har trenden gått mot att finansbranschens aktörer skalat upp sin s.k. de-risking-verksamhet. De-risking syftar till att minska risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism genom att begränsa tillgång till finansiella tjänster för de kunder som anses associerade med för hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enligt EBA leder de-risking till att kunders situation inte bedöms individuellt och att de-risking-åtgärder i stället riktas mot hela kundgrupper. Detta menar EBA har resulterat i att individuella kunder och kundgrupper alltför lättvindigt nekats tillgång till grundläggande betalkonton, med potentiellt finansiellt utanförskap som följd. Fenomenet kan öka risken för en mer utbredd användning av alternativa betalningssystem och göra att möjligheten till tillsyn minskar. För att minska denna risk, ger EBA genom sina riktlinjer instituten möjlighet att acceptera alternativa ID-handlingar i de fall det finns tillförlitliga och sakliga skäl till att individen inte kan uppvisa en traditionell ID-handling. Vidare ska kreditinstitut under vissa omständigheter undersöka möjligheten att tillhandahålla betalkonton med mindre omfattande tjänster som ett alternativ till att tillgången till betalkonto helt nekas. FI har ännu inte meddelat om man avser att följa EBA:s riktlinjer.
Enligt betalningsutredningen har svenska kreditinstitut redan idag möjlighet enligt lag att erbjuda betalkonton med ett mer begränsat tjänsteutbud som ett alternativ till att neka tillgång till betalkonton. Utredningen föreslår därför att Finansinspektionen bör upplysa kreditinstituten om de möjligheter som finns att fatta balanserade beslut i fråga om tillgång till betalkonton. Vidare föreslås det införas ett nytt krav på att kreditinstitut prövar om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism i förhållande till enskild konsument kan minskas genom anpassad övervakning eller genom begränsning av de tjänster eller funktioner som är kopplade till betalkontot. En sådan prövning ska, enligt förslaget, ske innan kreditinstitut beslutar om att neka tillgång till betalkonton eller innan betalkontot sägs upp till följd av misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Betalningsutredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
