Nya befogenheter och en utvidgad verktygslåda för Konkurrensverket från och med 1 mars 2021

1 mars 2021 implementerades ECN+-direktivet (direktiv (EU) 2019/1) i konkurrenslagen och den tillhörande förordningen.

Från den 1 mars 2021 har Konkurrensverket befogenhet att självständigt besluta om konkurrensskadeavgift avseende överträdelser av reglerna om konkurrensbegränsande samarbeten och missbruk av dominerande ställning utan att först ansöka vid Patent- och marknadsdomstolen om att företaget ska betala konkurrensskadeavgift.

Konkurrensverket har också givits utökade befogenheter att genomföra oanmälda platsundersökningar(”gryningsräder”) i alla lokaler, även privata bostäder. Gryningsräder i privata bostäder förutsätter, till skillnad från tidigare, inte längre att utredningen måste avse en allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna.

Därtill kan Konkurrensverket påföra ett företag en utredningsskadeavgift om företaget motverkar eller vägrar att samarbeta med myndigheten under exempelvis en gryningsräd, eller om företaget avsiktligen eller oavsiktligen lämnar oriktig information, inte svarar myndigheten inom en angiven tidsfrist eller om företagets företrädare inte inställer sig till förhör.

Innan ändringarna av konkurrenslagen kunde Konkurrensverket endast genomföra gryningsräder vid misstanke om en allvarlig överträdelse av konkurrenslagen. Nu kan emellertid Konkurrensverket genomföra gryningsräder för alla typer av konkurrensöverträdelse förutsatt att konkurrensskadeavgift kan påföras företaget. Detta innebär att även mindre allvarliga överträdelser kan bli föremål för Konkurrensverkets gryningsräder.

En till viktig åtgärd som Konkurrensverket numer har i sin verktygslåda är att myndigheten kan ta hand om handlingar för att kunna fortsätta söka efter information i myndighetens lokaler utan att behöva inhämta samtycke från det aktuella företaget.

En annan nyhet är att Konkurrensverkets åläggande kan innefatta både beteendemässiga och strukturella åtgärder för att säkerställa att ett företag upphör med en överträdelse av konkurrenslagen. Strukturella åtgärder kan bl.a. bestå i att företaget åläggs en skyldighet att avyttra aktier i ett konkurrerande företag eller att avyttra en affärsenhet.

I det nya regelverket tydliggörs att ett företag kan ansöka om eftergift för samtliga konkurrensöverträdelser och inte endast för hemliga karteller. Det kan dock noteras att det svenska eftergiftsprogrammet redan innan implementeringen av ECN+-direktivet inte var begränsat till att endast avse hemliga karteller. Detta framgick emellertid endast av förarbetena till konkurrenslagen men har tydliggjorts genom införandet i lagstiftningen. Alldeles oavsett medför lagändringen ett förtydligande samt ger förutsebarhet och ökad rättssäkerhet för företag som är verksamma inom EU, genom att de svenska reglerna numera harmoniserar i större utsträckning med övriga EU-medlemsstaters eftergiftsprogram.

Konkurrensverkets nya befogenheter och verktyg syftar till att harmonisera och stärka konkurrenstillsynen inom EU.

Källa

Konkurrensverkets befogenheter, prop. 2020/21:51 https://www.regeringen.se/4acce0/contentassets/edc4ecd81d014d3cb7339876ed977d38/konkurrensverkets-befogenheter-prop.-20202151.pdf

Författare: Angelo Skog, Advokatfirman Cederquist, angelo.skog@cederquist.se