Sedan arbetsmiljölagens tillkomst i slutet av 1970-talet, och inte minst de senaste tio åren, har den svenska arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Idag arbetar mellan 100 000 och 130 000 personer i Sverige i verksamheter där det antingen saknas eller är oklart om det finns en aktör som har arbetsmiljöansvar. Det handlar framförallt om arbete som utförs genom digitala plattformar och egenanställningsföretag.
Regeringen gav i juni 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över delar av arbetsmiljölagen med anledning bland annat av den växande gig- och plattformsekonomin. Den särskilda utredaren lämnade igår, den 25 augusti, över ett betänkande till regeringen där uppdraget redovisas och nya lagförslag presenteras.
Det föreslås bland annat att de uppdragsgivare som anlitar egenföretagare, frilansare, plattformsarbetare eller underentreprenörer i vissa fall ska få ett arbetsmiljöansvar. Det föreslagna arbetsmiljöansvaret inträder om uppdragsgivaren styr över arbetets utförande på ett sådant sätt att denne har ett huvudsakligt inflytande över arbetsmiljön. I sådant fall föreslås ett arbetsmiljöansvar för uppdragsgivaren som liknar arbetsgivarens, vilket exempelvis innefattar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som även inkluderar uppdragstagare. Ansvaret är avsett att fungera på samma sätt som redan idag gäller för den som hyr in arbetskraft. Utredningen lämnar även förslag om en utökad möjlighet för Arbetsmiljöverket att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter samt förslag om förtydligande i arbetsmiljölagen för att öka användningen av företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Betänkandet finns att läsa här: Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus, SOU 2022:45 (regeringen.se)