Nya krav på att beakta ESG-risker föreslås i EU:s kapitaltäckningsregelverk
Kreditinstitut kommer att spela en avgörande roll i finansieringen av omställningen till en hållbar ekonomi. Denna omställning, och klimatförändringarna som driver fram omställningen, innebär nya risker för bankerna som inte direkt berörs av dagens kapitaltäckningsregelverk. Kommissionen föreslår därför ändringar i regelverket.
Den 27 oktober 2021 presenterade den Europeiska kommissionen förslag på ändringar och kompletteringar av EU:s kapitaltäckningsregelverk för kreditinstitut. Kommissionen föreslår bl.a. åtgärder för att bättre integrera hållbarhetsrisker i tillsynen samt förslag om nya tillsynsbefogenheter i syfte att tillgodose detta. Kommissionens förslag berör både tillsynsförordningen (CRR) och kapitaltäckningsdirektivet (CRD). Förslagen har som huvudsakligt syfte att förbereda kreditinstituten inför de risker som bolagen kommer att ställas inför på grund av klimatförändringarna.
Kommissionens förslag på ändringar i CRR ställer bl.a. krav på instituten att identifiera och redovisa sin exponering mot ESG-risker. I syfte att klargöra innebörden av dessa risker införs harmoniserade definitioner av de olika risker som omfattas av begreppet ”ESG-risker” (definitionerna motsvarar de som tidigare har publicerats av EBA). Institut kommer vara skyldiga att rapportera sina exponeringar mot ESG-risker till de behöriga myndigheterna. Kommissionen föreslår även att kravet på större kreditinstitut med emitterade finansiella instrument upptagna till handel att halvårsvis redogöra för sina ESG-risker, ska utökas till att omfatta samtliga kreditinstitut. Små och icke-komplexa institut kommer dock endast vara skyldiga att årsvis rapportera sina risker.
Genom de föreslagna ändringarna i CRD införs flera krav på instituten att hantera och planera sin verksamhet runt ESG-risker. Kreditinstitut föreslås bl.a. behöva beakta ESG-risker på kort, medellång och lång sikt när de utvärderar sina interna kapitalbehov. Vid behov ska kreditinstituten kapitaltäcka risken. ESG-riskerna ska dessutom behandlas i institutens interna styrning. Kreditinstitutens ledning kommer därmed att behöva utarbeta konkreta planer i form av styrdokument som beskriver hur institutet kommer att övervaka och hantera ESG-risker. Vidare ska företagsledningen bl.a. ta fram konkreta planer och mål för att hantera de risker som följer av den eventuella diskrepansen mellan det enskilda institutets affärsmodell och strategi och EU:s politiska mål på ESG-området.
Ett kreditinstitut som inte efterlever de nya kraven ska kunna föreläggas att justera sin bolagsstyrning och riskhantering – ytterst kan institutet föreläggas att ändra sin affärsmodell. EBA ges också ett utvidgat ansvar enligt förslaget. Myndigheten kommer uppdras att ta fram ett antal vägledande underlag för kreditinstituten, bl.a. riktlinjer angående minimistandarder och referensmetoder för hanteringen och övervakningen av ESG-riskerna, kvalitativa och kvantitativa metoder för att bedöma institutens ESG-risker samt exempel på hur den närmare utformningen av institutens planer för att hantera ESG-risker kan se ut. EBA ges dessutom befogenhet att utforma enhetliga standarder och metoder för hur kreditinstitutens hantering av ESG-risker ska kunna stresstestas av de behöriga myndigheterna.
Majoriteten av förslagen i CRR föreslås börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2025, med en gradvis infasning för vissa av förslagen. Ändringarna i CRD föreslås börja gälla 18 månader efter att direktivet träder i kraft. Förslagen förhandlas för närvarande mellan Europaparlamentet och Rådet.
