Nya regler för effektivare överprövningar av offentliga upphandlingar från den 1 juli 2022

Den 1 juli 2022 träder nya regler om överprövning av offentliga upphandlingar i kraft. Syftet med de nya reglerna är att skapa en effektivare överprövningsprocess. Reglerna innebär bland annat att det införs skyndsamhetskrav för domstolarnas handläggning av överprövningsmål.

Den 1 juli 2022 träder nya regler* om överprövning av offentliga upphandlingar i kraft. Syftet med de nya reglerna är att effektivisera överprövningsprocessen av offentliga upphandlingar och öka förutsebarheten i processen vid överprövningar. Nedan redogör vi kort för några av de viktigaste förändringarna.

Ett skyndsamhetskrav införs

Det införs en ny bestämmelse om att mål om överprövning av en upphandling och mål om överprövning av ett avtals giltighet ska handläggas skyndsamt i domstol. Detta innebär att målen bör handläggas som s.k. förtursmål. Även om upphandlingsmålen jämfört med andra måltyper i förvaltningsdomstolarna avgörs snabbt, tar vissa mål lång tid att avgöra vilket skapar osäkerhet och försvårar den upphandlande myndigheternas planering av sina verksamheter. Enligt förarbeten väntas en snabb och effektiv domstolsprövning även gynna leverantörerna.

Preklusionsfrister införs i förvaltningsrätten och kammarrätten

De nya reglerna innehåller även s.k. preklusionsfrister som innebär att omständigheter som åberopas alltför sent i processen inte får beaktas av domstolen. Av lagens förarbeten framgår att det finns en koppling till det nya skyndsamhetskravet, på så sätt att en skyndsam handläggning förutsätter också att parterna redan tidigt i domstolsprocessen anger de omständigheter de vill åberopa till grund för ingripande eller ogiltighet.

Det införs två nya bestämmelser:

• En bestämmelse som innebär att leverantörer som överprövar en upphandling som huvudregel måste åberopa alla omständigheter till grund för sin talan inom tre veckor från det att ansökan om överprövning lämnades in till förvaltningsrätten.
• En bestämmelse som innebär begränsningar i möjligheten att åberopa nya omständigheter till grund för talan först när målet har överklagats till kammarrätten.

I båda fallen gäller att domstolen ändå får beakta de nya omständigheterna, även om de görs gällande senare, om det görs sannolikt att omständigheten inte hade kunnat åberopas tidigare eller att det annars har funnits giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten tidigare.

Fristen att ansöka om skadestånd

Idag gäller att fristen för att väcka talan om skadestånd vid brister i en upphandling är ett år från att avtal slöts. Fristen anpassas nu till EU-domstolens praxis, innebärande att talan ska väckas inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör.

Tidsgränser för uteslutning av leverantörer införs

Den svenska upphandlingslagstiftningen innehåller bestämmelser som möjliggör för upphandlande myndigheter att utesluta leverantörer som har gjort sig skyldiga till viss brottslighet eller misskötsel från att vara med i en upphandling. Det har dock saknats tidsgränser i lagarna för hur långt bak i tiden sådana händelser får ligga för att beaktas av myndigheterna. Sådana tidsgränser införs nu uttryckligen i lagstiftningen för de direktivstyrda upphandlingarna.

Ändringarna innebär att vid vissa brott som utgör obligatoriska uteslutningsgrunder, får inte myndigheter lägga en dom till grund för uteslutning som meddelades för mer än fem år sedan. För s.k. frivilliga uteslutningsgrunder, som tar sikte på annan misskötsamhet, kommer tidsgränsen att vara tre år från händelsen som utgör grund för uteslutning.

Observera att de uttryckliga tidsgränserna inte införs för lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

*Prop. 2021/22:120 En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar