Nyheter inom obeståndsrätten – om möjligheten att genomföra ”debt-to-equity” swap inom ramen för ett rekonstruktionsförfarande

Genom den nya rekonstruktionslagen har det införts en möjlighet att föreslå och genomdriva förslag om debt-to-equity swap. I syfte att underlätta sådana beslut har det i den nya lagen föreskrivits att ett beslut i en fastställd rekonstruktionsplan i vissa fall ska ha samma verkan som ett beslut av bolagsstämman i det företag som är föremål för rekonstruktion. 

Enligt den nya rekonstruktionslagen får gäldenären begära s.k. planförhandling (tidigare ackordsförhandling) i syfte att anta en rekonstruktionsplan, där de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med rekonstruktionsbolagets ekonomiska svårigheter ska fastställas. Gäldenären är inte skyldig att begära planförhandling, men rätten är förhindrad från att anta en rekonstruktionsplan som inte föregåtts av planförhandling.

I planförhandlingen deltar de borgenärer vars fordringar uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Inför omröstningen om huruvida rekonstruktionsplanen ska antas delas borgenärerna in i klasser baserat på deras resp. ställning och intressen. Klasserna kan till exempel vara borgenärer med prioriterade fordringar, borgenärer med oprioriterade fordringar, borgenärer med efterställda fordringar osv. En nyhet i lagen är att även aktieägare numera ska delta i förhandlingen om rekonstruktionsplanen och delas in som en särskild klass. En följd av detta är att beslut i rekonstruktionsplanen numera även kan binda ägarna i företaget under rekonstruktion.

En planförhandling kan, till följd av ovan nämnda förändringar, numera exempelvis resultera i ett förslag om att bolagets borgenärer ska bli ägare i bolaget, på bekostnad av de befintliga aktieägarna som får ge upp hela eller delar av sitt innehav eller får sitt innehav utspätt (s.k. debt-to-equity swap). För att ett sådant förslag ska kunna genomföras kan bolaget under rekonstruktion många gånger behöva öka eller minska sitt aktiekapital eller genomföra en nyemission utan företrädesrätt för bolagets aktieägare, något som i regel fordrar ett beslut av bolagsstämman i bolaget. I syfte att öka möjligheten att de berörda parterna i förhandlingen ska kunna anta en rekonstruktionsplan med ett sådant innehåll, och inte riskera att förslaget blockeras av det rekonstruerade bolagets befintliga aktieägare, har det införts regler om att en fastställd rekonstruktionsplan i vissa fall ska ha samma verkan som ett beslut av bolagsstämman. Om en fastställd rekonstruktionsplan innehåller sådana ändringar av bolagsordningen som krävs för att genomföra en ändring av aktiekapitalet, har planen, även i dessa fall, samma verkan som ett beslut av bolagsstämman, varför stämmobeslut alltså inte blir nödvändigt.

En rekonstruktionsplan ska, som antytt, antas av de berörda parterna genom omröstning. Rekonstruktionsplanen anses antagen först om i varje grupp minst två tredjedelar av de röstande har godtagit planen och deras fordringar eller rättigheter uppgår till minst två tredjedelar av de fordringar eller rättigheter för vilka rösträtt får utövas. Därefter ska den även fastställas av domstolen.

Ifall någon grupp röstar mot rekonstruktionsplanen kan rätten ändå fastställa planen på begäran av en berörd part genom en s.k. gruppöverskridande cram-down. Rätten får fastställa planen om den godkänts av fler än hälften av grupperna och minst en av dessa klasser utgörs av borgenärer med förmånsrätt eller viss säkerhet, eller minst två av de klasser som har godkänt planen består av borgenärer som kan förväntas få betalt vid en konkurs.

Det krävs dock att de klasser som röstat mot planen: har behandlats minst lika fördelaktigt som andra klasser med samma prioritet vid konkurs (likabehandlingsprincipen), tillgodoses fullt ut om en klass som vid konkurs har lägre prioritet ska tillerkännas något i planen (regeln om absolut prioritet) och att ingen klass får behålla mer än det fulla värdet av sina fordringar eller intressen.