Nytt EU-direktiv om plattformsarbete

I december 2021 offentliggjordes Europeiska kommissionens förslag om ett direktiv som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare. Förslaget bör ses mot bakgrund av att plattformsarbete blev allmänt förekommande tack vare en ökning av främst mat- och livsmedelsleveranser under coronapandemin. Inom EU finns det idag 28 miljoner plattformsarbetare, och siffran väntas enligt kommissionen stiga till 43 miljoner år 2025. Det ökade plattformsarbetet har resulterat i en gråzon vad gäller arbetarnas sysselsättningsstatus.

För närvarande är majoriteten av EU:s plattformsarbetare formellt sett egenföretagare. Många plattformsarbetare arbetar dock under sådana förhållanden att det under de senaste åren har förts debatt kring frågan om de i själva verket bör anses vara anställda av plattformsföretagen. För det fall plattformsarbetaren skulle anses vara anställd, har denne rätt till det sociala skydd och de rättigheter som arbetstagare enligt nationell och EU-rättslig lagstiftning åtnjuter. Detta skulle exempelvis innebära tillgång till anställningsskydd, arbetslöshetsersättning, inkomststöd och sjukpenning.

Enligt det tidigare direktivförslaget skulle plattformsarbetare rättsligt betraktas som anställda av den digitala plattformen om de uppfyllde minst två av fem framtagna kriterier. Kriterierna handlade till exempel om huruvida plattformen kontrollerade fördelningen av arbetsuppgifter till plattformsarbetarna och om plattformen övervakade arbetets utförande. I det nu antagna direktivet har kriterierna tagits bort och ersatts med en anställningspresumtion som fastställs av medlemsstaterna. Plattformsarbetare ska kunna åberopa den rättsliga presumtionen om anställning och hävda att de blivit felaktigt klassificerade. Det åligger plattformsföretagen att bevisa att det inte föreligger något anställningsförhållande.

Revideringen av direktivet har mött kritik eftersom den medför att det fortsatt är upp till medlemsstaterna själva att definiera arbetstagarbegreppet. Någon egentlig förbättring av plattformsarbetares arbetsförhållanden till följd av direktivet är därmed inte att vänta, menar kritikerna. Samtidigt anser många att revideringen har varit viktig eftersom frågan ska hållas nationell och inte hanteras på EU-nivå.

Det återstår att se hur Arbetsdomstolens praxis kommer att stå sig efter direktivets införande och om EU-domstolen kommer att komma med vägledande rättspraxis. Arbetsdomstolen har i en uppmärksammad dom från december 2022 slagit fast att ett uppsagt mopedbud hos plattformsföretaget Foodora inte var anställt av Foodora, utan av bemanningsföretaget PaySalary (läs mer här: Foodora vann uppmärksammad tvist i Arbetsdomstolen – Cederquist).

Medlemsstaterna har två år på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning.