Nytt förhandsavgörande från EU-domstolen rörande rätten till dygnsvila och veckovila

Enligt EU:s arbetstidsdirektiv har arbetstagare rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod (dygnsvila) och utöver det en rätt till 24 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Dygnsvilan och veckovilan är två fristående från varandra rättigheter med olika syften. Syftet med dygnsvilan är att arbetstagaren ska ha en möjlighet att lämna sin arbetsmiljö under en tid som är sammanhängande och följer direkt efter arbetspasset. Veckovilan syftar till att ge arbetstagaren möjlighet till vila under varje sjudagarsperiod. EU-domstolen har nyligen uttalat sig om rätten till dygns- och veckovila i ett förhandsavgörande efter begäran från ungersk domstol.

Förhandsavgörandet begärdes med anledning av en tvist mellan lokföraren I.H. och hans arbetsgivare angående beviljande av perioder för dygnsvila i samband med beviljande av perioder för veckovila. I.H. omfattades av ett kollektivavtal enligt vilket arbetstagare har rätt till en dygnsvila på 12 timmar och en veckovila om 48 timmar. Arbetstiden för I.H. planerades av arbetsgivaren per månad utan angivande av specifika dagar för veckovila. Veckovilan lades i stället ut efter hand så att den alltid blev 48 timmar i genomsnitt. I.H. beviljades dock inte någon dygnsvila vare sig före eller efter veckovilan, inte heller i samband med sin semester. Arbetsgivaren menade att I.H. enligt arbetstidsdirektivet inte hade rätt till dygnsvila om inte något kommande arbetspass är inplanerat.

EU-domstolen underströk i sitt avgörande att arbetstidsdirektivet ska tolkas mot bakgrund av den grundläggande rätt till dygns- och veckovila som framgår av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta medför att arbetstagarens rättigheter inte får inskränkas genom en restriktiv tolkning av direktivet. EU-domstolen fastslog att dygnsvilan enligt direktivet inte ingår i veckovilan, utan tillkommer utöver denna. Om dygnsvilan skulle utgöra en del av veckovilan skulle det resultera i en urholkning av arbetstagares rätt till dygnsvila. Domstolen klargjorde att när nationell lagstiftning föreskriver en veckovila på över 35 timmar i följd, det vill säga en förmånligare veckovila än direktivets minimikrav, ska dygnsvila beviljas utöver denna. Slutligen framhöll EU-domstolen att när en arbetstagare beviljas veckovila, har arbetstagaren även rätt till dygnsvila före denna veckovila.

Regleringen kring dygnsvila och veckovila har även nyligen uppmärksammats i en rapport från EU-kommission där medlemsstaternas genomförande av direktivet granskades. I rapporten kritiserades Sverige för att flera svenska kollektivavtal tillåter alltför många undantag från rätten till dygnsvila. Kritiken har lett till justeringar i ett flertal kollektivavtal som kommer att gälla från och med 1 oktober 2023.

Läs hela domen här: CURIA – Documents (europa.eu)