Vi har tidigare skrivit om rättsutvecklingen avseende söktjänster med utgivningsbevis och de frågor om integritetsskydd, å ena sidan, och yttrandefrihet, å andra sidan, som de aktualiserar. Läs våra tidigare artiklar här och här. Sedan dess har det kommit ytterligare nyheter på området, bland annat har Integritetsskyddsmyndigheten (”IMY”) den 14 maj 2024 publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om att IMY anser sig behörig att granska söktjänster med utgivningsbevis.
I det följande ger vi först en bakgrund till de frågor som rör söktjänster med utgivningsbevis och därefter redogör vi översiktligt för IMY:s rättsliga ställningstagande.
Sedan GDPR trädde i kraft under 2018 har IMY mottagit många klagomål från enskilda vars personuppgifter publicerats i olika söktjänster på internet. Uppgifterna som publiceras på söktjänster kan vara av olika slag men av de klagomål som inkommit till IMY de senaste åren framgår att publiceringen av uppgifter dels upplevs som kränkande, dels leder till oro för att till exempel kriminella ska använda informationen för att kartlägga brottsoffer.
I den svenska lagen som kompletterar GDPR framgår att GDPR inte är tillämplig i den utsträckning det strider mot grundlagarna tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Enskilda företag som tillhandahåller söktjänster kan ansöka om ett så kallat frivilligt utgivningsbevis för den databas de använder för att tillhandahålla söktjänsten. De omfattas därmed av grundlagsskyddet och behöver inte förhålla sig till GDPR för innehållet på databasen. Möjligheten att kunna ansöka om frivilligt utgivningsbevis har kritiserats för att vara ett kryphål för att undkomma GDPR:s krav.
Som vi har nämnt i våra tidigare artiklar har flera svenska domstolar på senare tid konstaterat att det inte är förenligt med principen om EU-rättens företräde att kategoriskt ge det svenska grundlagsskyddet företräde framför GDPR. Den europeiska intresseorganisationen NOYB har också lämnat in ett klagomål till IMY med anledning av att en personsöktjänst nekat en enskild radering av dennes personuppgifter vilket är en rättighet enligt GDPR. Vidare har EU-domstolen nyligen fastslagit att rätten till informationsfrihet inte ovillkorligt motiverar utlämning av uppgifter om fällande brottmålsdomar, utan att det ska finnas särskilt intresse för den som begär uppgiften.
Till följd av undantaget från GDPR för grundlagsskyddat innehåll har IMY inte tidigare ansett sig vara behörig att granska söktjänster med utgivningsbevis. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen på EU-nivå och i Sverige har IMY valt att ompröva frågan om myndigheten är behörig att granska söktjänster med utgivningsbevis. I ett nytt rättsligt ställningstagande presenterar IMY argument för och resonerar kring att IMY visst ska anses vara behörig att utöva tillsyn över söktjänster med utgivningsbevis. IMY:s rättsliga ställningstagande kan läsas i dess helhet här.
Enligt IMY ligger databaser som utgör söktjänster med enskildas personuppgifter utanför grundlagarnas avsedda kärnområde. Söktjänster som tillhandahåller information om enskilda riskerar att utgöra en integritetsrisk. Därtill anser IMY att yttrandefrihetsintresset av att publicera känsliga uppgifter och allmänhetens intresse av att ta del av uppgifter ska betraktas som lågt.
IMY framhåller särskilt att praxisutvecklingen i EU-domstolen har stärkt enskildas rättsställning i tillsynsärenden och att rätten att lämna in klagomål är ett centralt medel för att kunna tillgodose och tillvarata rättigheter. Om det svenska grundlagsskyddet för utgivningsbevis ges företräde framför GDPR försvinner också möjligheten att lämna in klagomål utan att ersättas av ett likvärdigt sätt för den enskilde att tillgodose sina rättigheter. Ett sådant rättsläge anses vara en alltför långtgående begränsning av det skydd som GDPR uppställer. För att den svenska regleringen ska vara förenlig med EU-rätten krävs därför att IMY är behörig att utreda klagomål som inkommer mot publicering av enskildas personuppgifter i söktjänster med utgivningsbevis.
Med motivering i resonemanget ovan konstaterar IMY i sitt ställningstagande att IMY är behörig att utföra tillsyn gällande klagomål om publicering av personuppgifter som inkommer mot söktjänster med utgivningsbevis.
Även om IMY anser sig ha behörighet för att granska söktjänster med utgivningsbevis är det ännu inte klart vilka åtgärder som IMY faktiskt kommer att vidta mot söktjänsterna. Det blir intressant att följa den tillsynspraxis som kan skapas om och när IMY börjar utnyttja sin behörighet att utöva tillsyn.
Frågor om integritetsskydd och svensk lags förenlighet med GDPR dyker just nu upp på olika håll. Vi på Cederquist håller oss uppdaterade. Du är välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor om just GDPR och utgivningsbevis, eller integritetsfrågor i allmänhet.