Nytt regelverk ger EU-kommissionen möjlighet att undersöka subventioner från tredjeländer till företag som är aktiva på EU:s inre marknad

EU har antagit en förordning om utländska subventioner. Förordningen ger EU-kommissionen befogenhet att undersöka subventioner, ekonomiska bidrag, från tredjeländer. Subventioner från EU:s medlemsstater omfattas av reglerna för statligt stöd, medan det tidigare har saknats möjlighet att kontrollera subventioner till företag från tredjeländer som är aktiva på den inre marknaden. Syftet med reglerna är att upprätthålla lika konkurrensvillkor mellan företag och att åtgärda de snedvridningar som kan uppstå när tredjeländer ger subventioner till företag som är aktiva på EU:s inre marknad. EU-kommissionen ges rätt att undersöka dessa subventioner i samband med stora företagskoncentrationer och vid storskalig offentlig upphandling.

Den 28 november 2022 antogs förordningen om utländska subventioner (Foreign Subsidies Regulation) (”FUS”). Regelverket som är en del av EU:s konkurrenspolitik syftar till att åtgärda snedvridningar som uppstår när tredjeländer subventionerar företag som är verksamma på EU:s inre marknad. Därutöver vill EU säkerställa lika konkurrensvillkor mellan alla företag som är aktiva på den inre marknaden.

FUS ger EU-kommissionen möjlighet att undersöka subventioner från tredjeländer till företag som är aktiva på den inre marknaden. EU-kommissionen ges rätt att undersöka subventioner som givits till företag vid större företagskoncentrationer och anbud i offentlig upphandling. Reglerna innebär ytterligare regulatoriska krav för företag samt ytterligare regulatoriska hinder för företag som tagit emot subventioner från tredjeländer. Anmälningskravet för företagskoncentrationer och anbud i offentliga upphandlingar väntas träda ikraft under andra halvåret 2023.

Syftet med FUS

Subventioner som ges av EU:s medlemsstater omfattas av statsstödsregelverket, vilket ger EU-kommissionen en möjlighet att säkerställa att eventuella subventioner inte snedvrider konkurrensen. Något liknande verktyg finns inte för subventioner från tredjeländer. Subventioner från tredjeländer gör det således möjligt för företag att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Detta genom att till exempel underlätta förvärv av EU-företag, påverka investeringsbeslut eller påverka mottagarens beteende på den inre marknaden. Enligt EU-kommissionen skulle många utländska subventioner vara problematiska och inte kunna godkännas enligt statsstödsreglerna om motsvarande subvention givits av en av EU:s medlemsstater.

FUS träffar företag som är verksamma på den inre marknaden och som har fått ett direkt eller indirekt ekonomiskt bidrag som innebär en förmån för företaget ifråga från ett tredjeland. Företag som omfattas åläggs då en anmälningsplikt avseende vissa företagsförvärv och vissa anbud som de lämnar i offentliga upphandlingar.

Anmälningsplikten för företagskoncentrationer

Förordningen ålägger företag en anmälningsplikt och ett fullföljdsförbud för företagskoncentrationer om följande två kumulativa villkor är uppfyllda:

1. Målbolaget (vid förvärv) eller en av parterna (vid sammanslagning) eller ett JV är verksam inom EU och hade en EU-omsättning som översteg 500 miljoner euro senaste räkenskapsåret, och
2. Parterna tagit emot ekonomiska bidrag från tredjeland som överstigit 50 miljoner euro under de tre år som föregick avtalsingåendet, offentligt bud eller förvärvet.

Tidsfristerna för att bedöma en koncentration under förordningen är samma som tidsfristerna för EU:s koncentrationskontrollsförordning och kan löpa parallellt. Fas 1 är således 25 arbetsdagar och Fas 2 är 90 arbetsdagar. Liksom inom ramen för kontroll av företagskoncentrationer förutser FUS en möjlighet att ha prenotifikationsdiskussioner med EU-kommissionen.

Anmälningsplikten vid anbud i offentliga upphandlingar

Förordningen ålägger företag en anmälningsplikt innan anbud lämnas om:

1. Kontraktsvärdet är minst 250 miljoner euro, och
2. Anbudsgivaren, inklusive dess dotterbolag eller tillgångar, och dess huvudsakliga underleverantörer (eller leverantörer) erhållit ett ekonomiskt bidrag från tredje land om minst 4 miljoner euro under de senaste tre åren.

Ett företag som har tagit emot ekonomiska bidrag från tredjeland som inte uppgår till 4 miljoner euro måste ändå ge in en försäkran och i den inkludera en förteckning över alla utländska ekonomiska bidrag som har mottagits samt bekräfta att de utländska ekonomiska bidragen som har mottagits inte är anmälningspliktiga.

Anmälan under tröskelvärdena

EU-kommissionen ges också en befogenhet att begära in anmälningar av företagskoncentrationer och anbud i offentliga upphandlingar även under tröskelvärdena. Dessutom får EU-kommissionen möjlighet att ex officio starta utredningar kring utländska subventioner och huruvida de snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. EU-kommissionen kommer således att ha möjlighet att granska genomförda företagskoncentrationer och anbud i redan tilldelade offentliga upphandlingar. Däremot kommer EU-kommissionen inte att ha möjlighet att ogiltigförklara ett redan ingånget offentligt kontrakt eller att upphäva en genomförd företagskoncentration.

Viktiga aspekter att tänka på

Dessa ytterligare regulatoriska krav kommer att påverka tidsaspekterna både avseende företagsförvärv men även anbud i offentliga upphandlingar. Vid företagsförvärv kan en eventuell anmälas hanteras parallellt med en koncentrationskontrollsanmälan och eventuellt även en anmälan enligt regler om utländska direktinvesteringar. Vid anbud i offentliga upphandlingar behöver en anmälningsprocess hanteras för att därefter kunna lämna anbud, eftersom anmälan ska lämnas in innan anbud lämnas in.

En viktig förberedande åtgärd för företag är att påbörja informationsinhämtningen kring möjliga utländska subventioner under de senaste tre åren. Vid informationsinhämtningen är det således också relevant att göra en bedömning om ett ekonomiskt bidrag från tredjeland utgjorde en förmån eller inte, dvs. om det ekonomiska bidraget givits under normala marknadsförutsättningar, att jämföra med testet om ekonomisk förmån enligt statsstödsregelverket.

Håll utkik efter ytterligare artiklar om dessa regler särskilt inriktade på de två olika transaktionstyperna: företagskoncentrationer och anbud i offentlig upphandling.