Private enforcement i rampljuset – När kan ett dotter- respektive moderbolag hållas ansvarigt för konkurrensöverträdels-er i koncernen?

Under 2021 har två viktiga mål angående dotter- respektive moderbolagsansvar för konkurrensöverträdelser prövats av EU-domstolen. Domarna innehåller viktiga förtydliganden av ansvaret för överträdelser av konkurrensrätten.

Under senare tid har frågan om vilka företag i en koncern som kan hållas ansvariga för dels böter för en överträdelse och dels mot vilka skadeståndsanspråk till följd av en överträdelse kan riktas mot varit i rampljuset. Under 2021 har två viktiga mål prövats av EU-domstolen, nämligen Goldman Sachs (C-595/18 P) och Sumal (C-882/19). Genom dessa avgöranden svarade EU-domstolen på frågorna (i) när ett moderbolag kan hållas ansvarigt för dess dotterbolags överträdelse av konkurrensreglerna och (ii) när skadeståndsanspråk kan riktas mot ett dotterbolag avseende dess moderbolags överträdelse av konkurrensreglerna.

Goldman Sachs härrör från kraftkabelkartellen inom ramen för vilken EU-kommissionen (”kommissionen”) bötfällde ett antal företag 2014. Goldman Sachs ålades ett moderbolagsansvar för de böter som utfärdades mot dess dotterbolag Prysmian SpA (”Prysmian”). Kommissionen ansåg att Goldman Sachs utövade ett avgörande inflytande över, och hade således kontroll över, Prysmian. Goldman Sachs ägde 33 procent av kapitalet och 100 procent av rösträttigheterna i Prysmian varför Goldman Sachs, solidariskt med Prysmian, ålades ansvar för en del av böterna.

Ett moderbolag kan tillskrivas ansvar för ett dotterbolags överträdelse av konkurrensreglerna under förutsättning att moderbolaget har ett avgörande inflytande över dotterbolaget, det vill säga utövar kontroll över dotterbolaget. Det föreligger en presumtion för kontroll om ett moderbolag, direkt eller indirekt, innehar allt eller nästan allt kapital i ett dotterbolag. Denna presumtion kan dock motbevisas.

I Goldman Sachs utvidgar EU-domstolen presumtionen av kontroll genom att slå fast att denna presumtion föreligger även då moderbolaget innehar samtliga rösträttigheter i dotterbolaget. EU-domstolen konstaterade således att det är graden av kontroll över dotterbolaget som är den avgörande faktorn. EU-domstolen motiverade denna utvidgning av presumtionen med att i de fall moderbolaget innehar samtliga rösträttigheter kan moderbolaget styra dotterbolagets agerande på marknaden.

I Sumal var omständigheterna de omvända, dvs. ett dotterbolag mottog ett skadeståndskrav på grund av sitt moderbolags överträdelse av konkurrensreglerna. Målet härrör från lastbilskartellen inom ramen för vilken kommissionen bötfällde bl.a. Daimler AG (”Daimler”) 2016. Sumal väckte talan mot Mercedes Benz Trucks España SL (”Mercedes Benz”), ett dotterbolag i Daimler-koncernen, och begärde skadestånd för de merkostnader som Sumal hade fått vid köp av lastbilar av Mercedes Benz på grund av Daimlers konkurrensöverträdelse. Mercedes Benz omfattades inte av kommissionens beslut

EU-domstolen uttalade att företagsbegreppet och principen om en ekonomisk enhet ska ha samma betydelse när en myndighet tillämpar konkurrensreglerna som när ett enskilt företag stödjer sin talan på dem genom en enskild talan. EU-domstolen konstaterade vidare att det inte är avgörande i vilken omfattning moderbolaget, som har överträtt konkurrensreglerna, har inflytande eller kontroll över dotterbolaget, vilket är en skillnad i den motsatta situationen i Goldman Sachs. Enligt EU-domstolen kan det solidariska ansvaret träda in då företagen tillhör samma ekonomiska enhet. I praktiken innebär detta att den som yrkar på ett skadestånd och riktar talan mot ett dotterbolag på grund av moderbolagets överträdelse av konkurrensreglerna, måste kunna visa att dotterbolaget och moderbolaget tillhör samma ekonomiska enhet. Detta kunde Sumal visa i målet.

Det solidariska ansvaret har dock vissa begränsningar. EU-domstolen diskuterade de situationer då en ekonomisk enhet består av en grupp företag som har helt olika verksamheter och således är aktiva på marknader som inte är relaterade till varandra. Enligt EU-domstolen kan inte ett företag som är verksamt på en marknad som är helt orelaterad till den marknad där överträdelsen av konkurrensreglerna har begåtts på hållas ansvarigt för konkurrensöverträdelsen.

EU-domstolen inför således ett nytt bedömningskriterium som innebär att det måste finnas en länk mellan dotterbolagets verksamhet och föremålet för överträdelsen som moderbolaget gjort sig skyldigt till för att ett solidariskt ansvar ska kunna aktualiseras. Detta innebär att ett dotterbolag inte ens behöver vara angivet i ett en konkurrensmyndighets beslut, utan det räcker att dotterbolaget tillhör samma ekonomiska enhet och att det finns en länk mellan dotterbolagets och moderbolagets verksamheter.

Goldman Sachs är ett välkommet förtydligande från EU-domstolen om presumtionen för kontroll och att denna innefattar såväl situationer där moderbolaget innehar allt eller nästan allt kapital i dotterbolaget som när moderbolaget innehar samtliga rösträttigheter i dotterbolaget. Sumal, å andra sidan, väcker frågor om hur länken mellan dotterbolaget och moderbolaget ska bevisas och var gränserna för denna länk går. Alldeles oavsett är båda domsluten något som kan komma att påverka till exempel due diligence vid företagsförvärv, om ett dotterbolag eller moderbolag i koncernen gjort sig skyldigt till en överträdelse av konkurrensreglerna och kan vara något som kan behöva komma att beaktas inom ramen för skadelöshetsförbindelser.