Under 2023 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning med uppdraget att bland annat föreslå åtgärder som kan underlätta kamerabevakning för myndigheter och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Under 2024 publicerades både en statlig utredning SOU 2024:27 och lagrådsremissen Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande.
Regeringen valde att gå vidare med förslaget, och lämnade en proposition till riksdagen den 3 februari 2025 med förslag på ändringar i kamerabevakningslagen. Den 12 mars 2025 röstade riksdagen ja till regeringens förslag och de nya kamerabevakningsreglerna börjar gälla redan den 1 april 2025.
Här redogör vi kort för de nya reglerna.
För närvarande gäller att myndigheter och andra aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse som huvudregel behöver ansöka om tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (”IMY”) om de vill kamerabevaka en plats dit allmänheten har tillträde. Privata aktörer behöver inte ansöka om tillstånd från IMY. Enligt de nya reglerna kommer ingen verksamhet, inte heller offentliga aktörer, behöva söka tillstånd för kamerabevakning.
Även om det inte krävs ett särskilt tillstånd från IMY för att kamerabevaka, gäller fortsatt att dataskyddsförordningen (”GDPR”) ska vara uppfylld, till exempel kravet på att det ska finnas en laglig grund för den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär och skyldigheten att tillhandahålla relevant information om kamerabevakningen till enskilda. En generell utgångspunkt är också att kamerabevakning är en åtgärd att vidta endast om ändamålet för kamerabevakningen inte kan uppnås med mindre integritetskränkande medel. Innan kamerabevakning påbörjas ska därför en intresseavvägning genomföras och dokumenteras för att konstatera att bevakningsintresset väger tyngre än enskildas intresse av att inte bli bevakade.
Enligt nu gällande regler har IMY gjort denna intresseavvägning inom ramen för sin tillståndsbedömning. När tillståndskravet slopas blir det i stället upp till de myndigheter och andra aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse att på egen hand utföra och dokumentera intresseavvägningen och säkerställa att övriga krav enligt GDPR är uppfyllda. Den ordningen gäller idag redan för privata aktörer som vill kamerabevaka. Enligt IMY är det troligt att processen för att kunna påbörja kamerabevakning kommer effektiviseras när de aktörer som vill kamerabevaka gör bedömningen på egen hand.
Vi har i en artikel från 2022 skrivit om två rättsfall rörande möjligheter att bedriva kamerabevakning som går att läsa här.
Brottsbekämpande myndigheter kommer genom de nya reglerna att ges utökade möjligheter att kamerabevaka inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten. Till exempel ska brottsbekämpande myndigheter ges utvidgade möjligheter att kamerabevaka på platser där det vid en framåtblickande bedömning finns en risk för allvarlig eller omfattande brottslighet. Det krävs då inte att brott tidigare har begåtts där. Dessutom ska kamerabevakning kunna ske på platser som har strategisk betydelse för att motverka sådan allvarlig brottslighet.
Dessutom innebär de nya reglerna utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att kamerabevaka i brådskande fall utan att först göra en intresseavvägning, t.ex. vid brottslighet som inte är ringa, när syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.
De bedömningar och avvägningar som behöver göras i samband med kamerabevakning är ofta svåra då olika intressen måste balanseras mot varandra vilket skapar komplexa integritetsfrågor. I syfte att underlätta i bedömningarna har IMY uttryckt att myndigheten avser att regelbundet publicera ytterligare vägledning för kamerabevakning. Även om kravet på tillstånd tas bort kommer IMY fortsatt ha tillsynsansvar över all kamerabevakning.
Hör gärna av er till oss på Cederquist om ni har några frågor om kamerabevakning, eller om dataskyddsfrågor generellt.