Startbesked och interimistiskt slutbesked garanterar inte slutligt slutbesked

Högsta domstolen har i ett avgörande* bedömt frågan om slutbesked kan vägras trots att bygglov och startbesked har beviljats. Enligt domstolen finns det inget hinder mot byggnadsnämnden att neka slutbesked, eftersom varken bygglovet eller startbeskedet innebär att byggnadsnämnden slutligen tagit ställning till om de egenskapskrav som ställs på byggnationen är uppfyllda. Avgörandet leder till osäkerhet för byggherrar och andra aktörer, eftersom det innebär att projekt kan kräva ytterligare åtgärder och innebära förseningar även efter det att startbesked och interimistiskt slutbesked meddelats.

Bakgrund

2016 beviljades ett bostadsutvecklingsbolag (”Bolaget”) bygglov för nybyggnation av flerbostadshus i Barkarby. Bolaget beviljades senare samma år startbesked och byggnadsnämnden godkände att byggnationer fick påbörjas. I beslutsunderlaget fanns bland annat en brandskyddsbeskrivning i vilken Bolaget redovisade krav på räddningsväg för räddningsfordon. Mellan år 2018 till 2020 beviljades interimistiska slutbesked för delar av husen, vilket innebar att de delar av fastigheten där interimistiskt slutbesked beviljats fick tas tillfälligt i bruk och personer kunde flytta in.

När byggnaderna började närma sig färdigställande genomförde räddningstjänsten provkörningar på räddningsvägen. Det visade sig då att det var svårt att köra in till uppställningsplatserna på fastigheterna från en angränsande gata. I Bolagets brandskyddsutlåtande som lämnats in inför beslutet om slutbesked skulle det vara möjligt att ta sig in med räddningsfordon på vägen, men att det i värsta fall kunde krävas ett eller två omtag.

Byggnadsnämnden beslutade dock att inte bevilja slutligt slutbesked med anledning av de brister som framkommit avseende framkomlighet för räddningsfordon. Enligt byggnadsnämnden följde inte byggnaderna de projekteringsunderlag som lämnats in avseende brandskydd och ansåg att gällande brandskyddsföreskrifter därför inte kunde uppfyllas.

Bolaget överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen, som upphävde kommunens beslut att vägra slutbesked. Mark- och miljödomstolen avslog därefter byggnadsnämndens överklagande. Byggnadsnämnden överklagade avgörandet till Mark- och miljööverdomstolen som ansåg att det funnits förutsättningar för nämnden att vägra slutbesked och fastställde nämndens beslut. Bolaget överklagade sedermera beslutet till HD.

Har det funnits förutsättningar att vägra slutbesked trots beviljat startbesked?

Den fråga HD hade att ta ställning till var om det trots det startbesked som meddelats funnits förutsättningar att vägra slutbesked.

HD inleder med att konstatera att plan- och bygglagen ställer vissa krav på byggnaders tekniska egenskaper, däribland fråga om säkerhet i händelse av brand. Vidare konstaterar HD att själva prövningen av bygglovet emellertid inte omfattar en bedömning av om byggnaden uppfyller de tekniska egenskapskraven, vilket först sker vid bedömningen av om start- och slutbesked ska ges.

Därefter går HD vidare till att pröva frågan om beviljande av startbesked och konstaterar att Byggnadsnämnden ska ge startbesked om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt plan- och bygglagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. En förhandsbedömning avseende att de tekniska kraven kommer vara uppfyllda när byggnaden är färdigställd ska alltså göras av byggnadsnämnden. Genom slutbeskedet godkänner byggnadsnämnden därefter att åtgärden ska anses slutförd och att byggnadsverket får tas i bruk. Bedömningen av om slutbesked ska meddelas ska göras utifrån den utredning som då finns.

Slutligen konstaterar HD att det faktum att byggnadsnämnden genom startbeskedet har gjort bedömningen att de tekniska egenskapskraven sannolikt kommer att uppfyllas när åtgärden är slutförd, inte innebär att nämnden är förhindrad att senare neka slutbesked. Startbeskedet innebär därmed inte att nämnden har tagit slutlig ställning till om de tekniska egenskapskraven är uppfyllda och det har därför inte funnits något hinder mot att vägra slutbesked. Mark- och miljödomstolens dom fastställdes därmed av HD innebärandes att slutbesked vägrades.

Sammanfattning

Rättsfallet belyser de risker som kan uppstå i byggprocessen när ett interimistiskt slutbesked inte garanterar ett slutbesked. Detta leder till en generell osäkerhet för byggherrar och andra aktörer, eftersom det innebär att projekt kan kräva ytterligare åtgärder även efter att byggnationen har påbörjats eller avslutats. Detta eftersom byggnadsnämnden, vid slutbeskedet, kan finna att de tekniska egenskapskraven eller andra villkor inte är tillräckligt uppfyllda, trots att ett startbesked tidigare har utfärdats.

Vidare innebär avgörandet att byggprojekt kan försenas avsevärt om ytterligare krav eller kompletteringar behöver genomföras innan ett slutbesked kan utfärdas. Dessutom kan kostnaderna för projektet öka, både på grund av oväntade åtgärder och på grund av möjliga fördyringar av material och arbetskraft under förlängda tidsperioder. Det kan även uppstå rättsliga och ekonomiska tvister, till exempel om fastigheten inte kan tas i bruk eller säljas som planerat på grund av avsaknaden av slutbesked.

Avgörandet innebär en viss legal och administrativ osäkerhet, då det blir svårt att med säkerhet förutse utfallet av byggprocessen även när ett projekt inleds i enlighet med ett beviljat startbesked. Denna osäkerhet påverkar inte bara byggherrar utan även andra aktörer som är beroende av att projektet färdigställs inom planerad tid och budget.

Kommentar: möjligen är det brandskyddets allvarliga karaktär som påverkade utgången i målet om beviljandet av slutbeskedet. Oaktat detta innebär avgörandet att slutbesked kan nekas om det rör sig om byggnadens tekniska egenskaper.

*Högsta domstolen mål T 2169-23 ”Starbeskedet i Barkarby”