Statlig utredning om svenskt genomförande av EU:s uppmärksammade minimilönedirektiv: Inga större lagändringar väntas

I somras offentliggjordes utredningen om hur Sverige ska genomföra det s.k. minimilönedirektivet. Eftersom direktivets syfte kan uppnås genom främjande av kollektivavtalsförhandlingar i stället för genom lagstadgade minimilöner, väntas inga stora lagändringar för svensk del.

I oktober 2022 antogs direktivet 2022/2041 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (minimilönedirektivet) som syftar till en uppåtgående levnadsstandard och minskad ojämlikhet vad gäller löner. Bland annat innehåller direktivet bestämmelser om hur medlemsstaterna kan garantera en skälig minimilön som det går att leva på. Direktivet föregicks av stark kritik från svenskt håll. Kritiken kom bland annat från arbetsmarknadens parter som stått enade i frågan och som menade att EU:s inblandning i lönesättning skulle undergräva den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter ansvarar för att förhandla om löner och villkor i kollektivavtal och där staten endast i liten omfattning reglerar arbetsmarknaden genom lagstiftning. Kritik har även kommit från Danmark, som i januari 2023 ansökte vid EU-domstolen om att direktivet ska ogiltigförklaras. Sveriges regering gick i april ut med att de stödjer Danmarks talan, men något beslut om direktivets giltighet har ännu inte tagits. Sverige måste därför förhålla sig till att direktivet blir verklighet och att direktivets bestämmelser måste genomföras i nationell rätt innan 15 november 2024.

I den nyligen offentliggjorda utredningen SOU 2023:36 Genomförandet av minimilönedirektivet, presenteras hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Medlemsstater kan uppfylla direktivets syfte genom två olika tillvägagångssätt, där det ena är genom lagstadgade minimilöner och det andra är genom främjande av kollektivavtalsförhandlingar om lönesättningar. För Sverige, som är ett av få länder i EU som enbart reglerar löner genom kollektivavtal, är det alltså det sistnämnda sättet som är aktuellt. Utredaren kommer fram till att den svenska modellen fungerar ”mycket väl” och att Sverige redan uppfyller kraven som ställs i direktivet på medlemsstaternas främjande av arbetsmarknadens parters kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning. Mot denna bakgrund föreslås inga lagändringar för att uppnå direktivets syfte. Vidare innehåller direktivet bestämmelser om åtgärder som ska vidtas om ett lands täckningsgrad av kollektivavtal är lägre än 80 procent. I Sverige har täckningsgraden legat på omkring 90 procent under en lång tid och därför föreslås inte heller några åtgärder för hur Sverige ska uppfylla dessa bestämmelser i nuläget.

Utredningen finns att läsa här: Genomförande av minimilönedirektivet (regeringen.se)