Utblick: Allt fler EU-länder lagstiftar om arbetsgivares skyldighet att registrera all arbetstid efter den s.k. CCOO-domen

I maj 2019 slog EU-domstolen fast att EU:s medlemsstater ska ålägga arbetsgivare att införa ett kontrollsystem för registrering av arbetstid (mål C-55/18). Det har snart gått fem år sedan domen kom och även fast Sverige är en av de medlemsstater som saknar en sådan lagreglerad skyldighet för arbetsgivare har det har ännu inte lagts fram något förslag till lagändringar. Däremot är lagändringar i enlighet med domen på väg både i Danmark och i Tyskland.

I Sverige gäller arbetstidslagen för varje arbetstagare som utför arbete för arbetsgivares räkning. Enligt lagen, som har sin grund i EU:s arbetstidsdirektiv, får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar i veckan. I 11 § arbetstidslagen framgår att arbetsgivaren ska föra anteckningar över jourtid, övertid och mertid, men i dagsläget finns ingen skyldighet för arbetsgivare att föra anteckningar över ordinarie arbetstid.

I den s.k. CCOO-domen från 2019 (mål C-55/18) hade fackförbundet CCOO yrkat på att spansk domstol skulle förklara att Deutsche Bank var skyldig att införa ett system för att registrera den dagliga arbetstiden. Den spanska domstolen upplyste i målet bland annat att undersökningar visade att mer än hälften av allt övertidsarbete i Spanien inte registrerades. EU-domstolen framhöll i sin dom att regleringen av arbetstid samt dygns- och veckovila syftar till att ge arbetstagarna bättre säkerhet och hälsa. Utan ett system för tidsregistrering är det inte praktiskt möjligt att fastställa det antal timmar ordinarie arbetstid respektive antal timmar övertid som arbetstagaren har arbetat och därmed svårt för arbetstagarna att bevisa när arbetsgivaren inte respekterat deras lagstadgade rättigheter avseende arbetstid. Mot denna bakgrund slog EU-domstolen fast att medlemsstaterna ska ålägga arbetsgivare att införa ett kontrollsystem för registrering av arbetstid. Kontrollsystemet ska vara objektivt, tillförlitligt och tillgängligt.

EU-domstolens avgörande riktades till EU:s medlemsstater och inte direkt till privata arbetsgivare. Eftersom den svenska arbetstidslagen inte ålägger arbetsgivare någon skyldighet att föra anteckningar om ordinarie arbetstid kommer lagen troligtvis behöva ändras för att uppfylla EU-domstolens nya krav. Ännu har det inte skett någon förändring eller lagts fram något förslag till förändring från svenskt håll. I kommissionens rapport från 2023 om medlemsstaternas implementering av arbetstidsdirektivet lyftes Sverige upp som ett av fem EU-länder som saknar lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att registrera arbetstid. Däremot är förändringar på väg i bland annat Danmark och Tyskland.

I Danmark antogs nyligen ändringar i arbetstidslagen som innebär att det från juli 2024 införs en skyldighet för danska arbetsgivare att registrera den dagliga arbetstiden för varje arbetstagare. Den nya bestämmelsen återger ordagrant EU-domstolens uttalande i CCOO-målet. Lagförslaget innehåller emellertid inget klargörande om hur registrering ska gå till, utan det praktiska genomförandet överlämnas till den enskilda arbetsgivaren. Även i Tyskland offentliggjordes i april 2023 ett lagförslag om ändring av arbetstidslagen för att möta skyldigheten som formulerades i CCOO-domen. Lagen har dock ännu inte antagits.

För svenska arbetsgivare gäller alltjämt de bestämmelser i arbetstidslagen om skyldighet att anteckna jourtid, övertid och mertid och ännu finns alltså ingen skyldighet att anteckna all arbetstid. Vi på Cederquist följer både europeisk och nationell rättsutveckling noga för att kunna bistå våra klienter på bästa sätt vid eventuella lagändringar.

Läs hela domen här: CURIA – Documents (europa.eu)