Utkast till lagrådsremiss föreslår nya regler om datalagring

Ett utkast till lagrådsremiss har publicerats som innehåller förslag till nya regler om datalagring och tillgång till elektronisk kommunikation hos tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster, som operatörer inom internet och mobiltelefoni. Här ger vi en kort beskrivning av bakgrunden till behovet av lagändring och innehållet i utkastet till lagrådsremiss.

Bakgrund – behovet av lagändring och utredningsinitiativ

Trafik- och lokaliseringsuppgifter används ofta i utredningar rörande grova brott och är många gånger helt avgörande för framgången i sådana utredningar. Mot den bakgrunden finns starka skäl för att skapa förutsättningar för att förbättra åtkomsten till information om kommunikation hos tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster i syfte att bekämpa brottslighet.

Regler om datalagring har dock under många år skapat debatt utifrån integritetshänsyn inte minst på EU-nivå. År 2014 underkände EU-domstolen EU-kommissionens datalagringsdirektiv (2006/24/EG). Sedan dess har EU-länderna på olika sätt behövt förhålla sig till EU-domstolens syn på lagring å ena sidan och sina egna önskemål att lagra uppgifter å andra sidan. År 2016 underkändes den svenska datalagringslagstiftningen specifikt av EU-domstolen.

Vid utformningen av nya lagregler om datalagring krävs därför att behovet av nya verktyg för att bekämpa brottslighet vägs mot enskildas rätt till respekt för privatlivet och den personliga integriteten och rätten till skydd för personuppgifter. Dessutom måste regler om datalagring utformas i enlighet med praxis från EU-domstolens rörande lagring av data om enskilda.

Under 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över den befintliga lagstiftning som reglerar en skyldighet för tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster att lagra uppgifter om elektronisk kommunikation för brottsbekämpande syften. Utredningen överlämnades till regeringen i maj 2023. Du kan läsa vår tidigare artikel om utredningen här.

Utkast till lagrådsremiss

Förslag tillSom ett led i den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet har regeringen nu utarbetat ett utkast till lagrådsremiss som innehåller förslag till nya regler om datalagring och tillgång till elektronisk kommunikation. Utkastet publicerades den 22 november 2024 och går att läsa här.

Förslagen syftar till att säkerställa att tillgången till information upprätthålls över tid i takt med samhällsutvecklingen, teknikutvecklingen och förändrade kommunikationsvanor, samtidigt som respekten för grundläggande fri- och rättigheter säkerställs.

Merparten av de förslag som presenterades i utredningen från maj 2023 behandlas också i utkastet till lagrådsremiss. I remissen behandlas dock inte betänkandets förslag om införande av så kallad riktad lagring för att bekämpa grov brottslighet. Med riktad lagring menas en lagring av uppgifter som är avgränsad, antingen till ett visst geografiskt område, till en viss personkrets eller med hjälp av något annat särskiljande kriterium, exempelvis tekniska kriterier.

I utkastet till lagrådsremiss föreslås bland annat att det ska införas skyldigheter för tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster att lagra viss information i brottsbekämpande syfte. Särskilt föreslås följande:

• Tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster (så kallade OTT-tjänster) ska omfattas av regler om lagringsskyldighet och ska dessutom anpassa sin verksamhet för att det ska vara möjligt att verkställa hemliga tvångsmedel. Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster är tjänster som möjliggör kommunikation utan användning av nummer, till exempel e-posttjänster och chattjänster såsom WhatsApp.

• Lagringstiderna för uppgifter om abonnemang, exempelvis uppgifter om abonnentens nummer, namn, titel och adress, ska förlängas.

• Det föreslås också införas sanktioner för bristande uppfyllelse av lagringsskyldighet och reglerna ska uppdateras och göras tydligare för både tillhandahållare och myndigheter.

• Säkerhetspolisen ska kunna besluta om en mer omfattande lagringsskyldighet om Sverige står inför ett allvarligt hot mot nationell säkerhet, så kallat beslut om nationell säkerhetslagring. Ett sådant beslut får endast fattas om det finns ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet och det är absolut nödvändigt.

• En ny lag om lagring av och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i syfte att skydda Sveriges säkerhet, som reglerar förutsättningarna för den nationella säkerhetslagringen, föreslås.

Vad händer nu?

Lagändringarna som presenteras i lagrådsremissen föreslås träda i kraft den 1 mars 2026 men det dröjer innan vi kan veta om den tidsplanen kan hållas. Som ett nästa steg ska utkastet till lagrådsremiss skickas ut till flera remissinstanser som senast den 17 januari 2025 ska komma med synpunkter innan den slutliga lagrådsremissen kan ta form. Därefter ska en proposition med förslag på lagändringar tas fram och överlämnas av regeringen till riksdagen.

Vi på Cederquist håller oss uppdaterade kring arbetet med nya regler om datalagring. Hör gärna av dig till oss om du har några frågor.