Utökade sanktioner mot Iran
I början av 2016, enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPoA) hävdes majoriteten av EU:s ekonomiska sanktioner och handelssanktioner mot Iran, inklusive de omfattande EU-sanktioner för olje- och gassektorn. Under de senaste månaderna har emellertid EU utökat sanktionerna gentemot Iran som svar på de kränkningar av mänskliga rättigheter som äger rum i Iran samt för Irans bistånd till Rysslands angrepp mot Ukraina.
Nedan ges en översiktlig bild av de sanktioner som för närvarande finns gentemot Iran. För en fullständig och mer djupgående sammanställning, vänligen kontakta någon av författarna till artikeln.
EU:s sanktioner gentemot Iran
Den 17 oktober 2022 kompletterade EU sanktionslistorna med ytterligare elva personer av iransk nationalitet och fyra juridiska personer inom ramen för sina befintliga sanktioner mot Iran för överträdelser av mänskliga rättigheter.[1] Kompletteringarna är ett svar på Mahsa Aminis död, den 22-åriga iranska kvinnan, den 16 september 2022. Enligt EU riktas sanktionerna mot personer som är ansvariga för Aminis död och personer som har spelat en roll i “den utbredda och oproportionerliga användningen av våld från de iranska säkerhetsstyrkorna mot ickevåldsdemonstranter” samt under efterföljande demonstrationer.[2] De personer som EU:s frysning av tillgångar riktat mot är olika iranska regeringstjänstemän och tjänstemän. Vidare riktar sig sanktionerna mot Irans moralpolis, basij-motståndsstyrkan, cyberförsvarskommandot för islamiska revolutionsgardet och den islamiska republiken Irans brottsbekämpande styrkor.
Den 14 november 2022 antog Europeiska unionens råd ytterligare utökade sanktioner mot Iran för överträdelser av mänskliga rättigheter. De nya sanktionerna är riktade mot tre juridiska personer och 29 fysiska personer som hålls ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet under de våldsamma demonstrationerna som för närvarande pågår.
Därutöver har EU, den 20 oktober 2022, lagt till tre personer av iransk nationalitet och ett Iran-etablerat företag till sanktionslistan inom ramen för sanktionerna mot Ryssland.[3] Företagen och personerna som sanktionerna riktar sig mot avser leverans av iransktillverkade obemannade flygfarkoster (“UAV“) från Iran till Ryssland, som EU betraktar som “militärt stöd för Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina“.[4] De personer som omfattas av sanktionerna är olika iranska regeringstjänstemän. Företaget är Shahed Aviation Industries, som är det företag som ansvarar för design och utveckling av den specifika serie UAV som används i Rysslands krig mot Ukraina.
De sanktioner som meddelades den 17 oktober samt 14 november har meddelats under Rådets förordning (EU) nr 359/2011 av den 12 april 2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Iran (”Förordningen”). Förordningen gäller för alla EU-företag och medborgare både inom och utanför EU och för alla utländska företag och individer när de befinner sig i eller gör affärer i EU. Detta innebär att en EU-medborgare som arbetar utanför EU kan begå ett sanktionsrelaterat brott, till exempel genom att överföra pengar eller ingå ett avtal om leverans av vissa i bilagorna omnämnda föremål till en sanktionerad iransk person, enhet eller organ.
Förordningen föreskriver att det är förbjudet att direkt eller indirekt acceptera medel eller ekonomiska resurser från företag eller personer som omfattas av sanktionerna. Bland de enheter som är upptagna på sanktionslistan återfinns flera banker. Det är dessutom förbjudet att göra medel eller ekonomiska resurser tillgängliga för de företag eller personer som omfattas av sanktionerna, vilket även omfattar att sätta in pengar på konton i en sanktionerad bank eller att använda banken för överföringar. Ekonomiska resurser är tillgångar av alla slag, vare sig de är materiella eller immateriella, som kan användas för att få tillgångar, varor eller tjänster. Alla medel eller ekonomiska resurser som tillhör, ägs eller kontrolleras av mål för iranska finansiella sanktioner måste frysas och kan behöva rapporteras till ett statligt organ.
Källor
[1] Bilaga I till förordning (EU) nr 359/2011, ändrad genom rådets genomförandebeslut (GUSP) 2022/1956 och rådets genomförandeförordning 2022/1955.
[2] Rådets pressmeddelande, “Iran: EU sanktionerar förövare av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna“, 17 oktober 2022; Skäl 2 i ingressen till rådets genomförandebeslut (GUSP) 2022/1956.
[3] Bilaga I till förordning 269/2014, ändrad genom rådets genomförandebeslut (GUSP) 2022/1986 och rådets genomförandeförordning 2022/1985.
[4] Skäl 3 i ingressen till rådets genomförandebeslut (GUSP) 2022/1986.
