Utredning föreslår nya konkurrensverktyg och ny lag om offentlig säljverksamhet

Från och med augusti 2026 kan Konkurrensverket (”KKV”) få ett nytt konkurrensverktyg som innebär att KKV får rätt att besluta om konkurrensfrämjande åtgärder riktat mot hela marknader eller branscher. Konkurrensverktyget syftar till att lösa strukturella problem på marknaden. Nyheten är att KKV kommer att kunna besluta om konkurrensfrämjande åtgärder även om inget företag har begått någon överträdelse av konkurrenslagen. Utredningen har också föreslagit omfattande förändringar av reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, med innebörden att otillbörlig offentlig säljverksamhet förbjuds.

Nytt konkurrensverktyg

Den 7 mars överlämnades utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet till regeringen. Den första nyheten är förslaget att KKV ska få ett nytt konkurrensverktyg som ger KKV möjlighet att ålägga företag på en viss marknad att vidta konkurrensfrämjande åtgärder, baserat på att KKV identifierat konkurrenshinder på den aktuella marknaden.

Utredningen bedömer att det finns konkurrensproblem på svenska marknader som inte kan åtgärdas effektivt med stöd av dagens regler, dvs. förbuden mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av en dominerande ställning. Utredningen har därför kommit fram till att nuvarande konkurrensregler bör kompletteras med det nya konkurrensverktyget som ett komplement till befintliga konkurrensregler och annan lagstiftning.

Utredningen föreslår att det nya konkurrensverktyget ska fungera på följande sätt.

• Baserat på sin kunskap om den aktuella marknaden tar KKV ställning till om det finns konkurrenshinder på marknaden och om konkurrensfrämjande åtgärder behövs.
• KKV offentliggör därefter sin intention att rikta konkurrensfrämjande åtgärder mot företag på den aktuella marknaden och anger vilka konkurrenshinder som åtgärderna ska undanröja.
• KKV offentliggör ett utkast till beslut för samråd med bland annat de berörda företagen, andra marknadsaktörer eller intresseorganisationer och relevanta myndigheter.
• Slutligen fattar KKV beslut om att ålägga de berörda företagen att vidta de konkurrensfrämjande åtgärderna. Detta beslut ska enligt förslaget kunna förenas med vite.

Liknande regler finns redan i t.ex. Danmark, Norge, Island, Storbritannien och Tyskland. Enligt utredningen kommer det nya konkurrensverktyget kunna leda till förbättrad konkurrens på svenska marknader samtidigt som det ger KKV möjlighet att möta nya utmaningar för konkurrensen som kan uppstå på t.ex. digitala marknader eller att åtgärda problem på marknader som länge dragits med otillräcklig konkurrens på grund av strukturella brister.

Ny lag om offentlig säljverksamhet – från KOS till LOS

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (”KOS”) är en särreglering i konkurrenslagen som träffar offentlig verksamhet, inklusive bolag som ägs av kommuner, regioner eller staten. KOS-regelverket infördes för att hindra att det offentliga hämmar eller snedvrider konkurrensen till nackdel för privata företag. De nuvarande bestämmelserna innebär att KKV kan väcka talan om att förbjuda offentliga aktörer att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider eller hämmar konkurrensen. En kommun eller en region – men inte staten – får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som snedvrider konkurrensen, dock inte om verksamheten är förenlig med lag.

Utredningen konstaterar att KOS-reglerna inte har varit tillräckliga för att åtgärda fall av konkurrens på olika villkor som särskilt mindre företag säger sig uppleva från offentliga aktörer. Utredningen bedömer även att KOS-reglernas genomslag sannolikt påverkas negativt av att de är kopplade till konkurrenslagens regler, där KKV måste visa att ett agerande leder till eller kan leda till konkurrensbegränsande effekter på marknaden för att det ska röra sig om en överträdelse.

Utredningen föreslår att en ny lag införs – lagen om offentlig säljverksamhet – som skiftar perspektivet och förbjuder otillbörlig offentlig säljverksamhet. Bedömningen kommer då ske i två steg:

1. KKV prövar om en offentlig säljverksamhet otillbörligt påverkar eller är ägnad att påverka möjligheterna för privata aktörer att bedriva verksamhet på marknaden. Om så är fallet är verksamheten eller förfarandet som utgångspunkt förbjuden.
2. KKV prövar om en offentlig säljverksamhet är försvarbar från allmän synpunkt. Om så är fallet är verksamheten eller förfarandet inte förbjuden.

Bedömningen av om säljverksamheten ska förbjudas kommer därför inte längre att utgå från de faktiska eller potentiella effekterna på konkurrensen. I stället kommer bedömningen att fokusera på hur den offentliga säljverksamheten påverkar privata aktörers möjligheter att bedriva sin verksamhet på marknaden. Det nya lagförslaget innebär därmed en betydligt mer formalistisk bedömning jämfört med tidigare regelverk, genom att vissa verksamheter presumeras som otillbörliga utan krav på en bedömning av verksamhetens effekter på konkurrensen.

Informationsplikt vid företagsförvärv

Utredningen föreslår även att KKV ska få möjlighet att ålägga ett företag att informera KKV om alla företagsförvärv som företaget genomför. Enligt de nuvarande reglerna ska ett företagsförvärv anmälas till KKV om de berörda företagen under föregående räkenskapsår i Sverige tillsammans har haft en omsättning som överstiger en miljard kronor och minst två av företagen har haft en omsättning som överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av företagen. Om företagen tillsammans har haft en omsättning som överstiger en miljard kan KKV även ålägga parterna att anmäla förvärvet till KKV om det finns särskilda skäl.

Syftet med den föreslagna informationsplikten är att fånga företagsförvärv som kan hämma konkurrensen trots att målbolaget (och/eller köparen) har en låg omsättning. Informationsplikten innebär att det aktuella företaget ska lämna uppgifter till KKV om bland annat parterna i förvärvet, en beskrivning av förvärvet samt tidpunkten för dess genomförande. KKV kan därefter (inom 15 arbetsdagar) ålägga parterna att anmäla förvärvet. Enligt förslaget ska ett åläggande om informationsplikt kunna gälla i högst två år.

Utredningen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.