”Vertikaler” i blickfånget: Förbud mot användningen av prisjämförelsetjänster
Vad handlar det om?
Prisjämförelsetjänster, till exempel hemsidor eller appar för prisjämförelser, används som kataloger i vilka en konsument kan söka efter olika produkter, hitta information om produkterna och särskilt hitta den billigaste webbutiken. Prisjämförelsetjänster är dock inte bara till fördel för konsumenterna, även återförsäljare kan använda prisjämförelsetjänster för att öka sin synlighet och säkra bättre försäljning.
Prisjämförelsetjänster (till skillnad mot e-handelsplattformar) erbjuder vanligtvis inte funktionerna försäljning eller inköp. Prisjämförelsetjänsternas roll är istället att omdirigera kunderna till specifika återförsäljares webbutiker där konsumenten sedan kan beställa varorna. Prisjämförelsetjänsterna är därför mer av ett marknadsföringsverktyg än en försäljningskanal på internet.
Prisjämförelsetjänster innehåller offentligt tillgängliga erbjudanden från flera olika återförsäljare på internet varför deras existens leder till ökad transparens på marknaden och har potentialen att öka både inommärkeskonkurrensen och mellanmärkeskonkurrensen.
Leverantörer kan dock vilja begränsa eller förbjuda distributörernas användning av prisjämförelsetjänster genom distributionsavtalen. Ett skäl kan till exempel vara att skydda varumärkesprofilen eftersom prisjämförelsetjänster främst fokuserar på det lägsta priset snarare än produkternas eller tjänsternas kvalitet. Ett ytterligare skäl kan vara att leverantörerna försöker skydda specifika affärsmodeller som bygger på specialisering eller hög kvalitet på de varor eller tjänster som erbjuds snarare än på pris. En begränsning eller förbud mot att använda prisjämförelsetjänster kan också göra det svårare att sälja förfalskade varor eftersom det är prisjämförelsetjänsterna som gör det enklare att få ut sådana varor på marknaden.
Reglering till och med den 31 maj 2022?
Varken den nuvarande vertikala gruppundantagsförordningen (”VBER”, eller ”VGUF” på svenska) eller de nuvarande vertikala riktlinjerna behandlar frågan om begränsning av användningen av prisjämförelsetjänster.
Det har därför varit konkurrensmyndigheterna och domstolarna som avgjort dessa frågor.
Det tyska ASICS-målet, som handlade om märkessportskor, är av central betydelse i detta avseende. I domen bekräftade den tyska federala högsta domstolen de böter som konkurrensmyndigheten hade ålagt genom sitt beslut och konstaterade att prisjämförelsetjänster (benämnt som prisjämförelseverktyg) var ett viktigt sätt för konsumenterna att underlätta sina inköp på internet. Prisjämförelsetjänsterna gjorde det enkelt för konsumenterna att välja den återförsäljaren som erbjuder varorna till lägst pris. Det kan vara fråga om en liten oberoende webbutik som inte skulle kunna etablera sig på marknaden och vars erbjudande kanske inte ens skulle uppmärksammas av konsumenterna om det inte fanns prisjämförelsetjänster. Den tyska federala högsta domstolen konstaterade därför att förbudet mot att använda prisjämförelsetjänster utestängde ett antal återförsäljare från att konkurrera och därmed begränsades passiv försäljning. Förbudet ansågs därför utgöra en särskilt allvarlig begränsning som var förbjuden oavsett parternas marknadsandelar.
Framtiden efter den 1 juni 2022?
Europeiska Kommissionen (”Kommissionen”) behandlar prisjämförelsetjänster utförligt i de nya vertikala riktlinjerna. De vertikala riktlinjerna behandlar tre grundläggande situationer, nämligen en begränsning av användningen av prisjämförelsetjänster, ett fullständighet förbud mot användningen av prisjämförelsetjänster som en hel marknadsföringskanal på internet och ett förbud mot användningen av vissa prisjämförelsetjänster.
För det första, enbart begränsningar av användningen av prisjämförelsetjänster som baseras på de kvalitetskrav som ställs på den marknadsföring som används utgör inte i sig ett förbud mot användningen av prisjämförelsetjänster. Införandet av sådana villkor syftar inte till att förhindra distributören eller dennes kunder att effektivt använda internet för att sälja varor eller tjänster till vissa områden eller kundgrupper. Ett sådant förbud kan därför dra nytta av den nya VBER.
För det andra, förbud mot användningen av prisjämförelsetjänster som en hel marknadsföringskanal på internet hindrar distributören att sälja till kunder som befinner sig utföra distributörens verksamhetsområde och som vill handla på internet. Förbudet kan införas både direkt och indirekt (till exempel genom att begränsa möjligheten att tillhandahålla prisinformation till prisjämförelsetjänster, kräva att en leverantör i förväg godkänner användningen av prisjämförelsetjänster eller förbjuda användningen av leverantörens varumärke på prisjämförelsetjänsterna). Ett sådant förbud har till syfte att förhindra att distributören effektivt använder internet för att sälja de avtalade varorna eller tjänsterna. Detta utgör nu en sådan särskilt allvarlig begränsning som avses i artikel 4.e i nya VBER och omfattas därför inte av den nya VBER:s skyddsnät.
För det tredje anser Kommissionen att förbudet mot användningen av specifika prisjämförelsetjänster i allmänhet inte syftar till att hindra återförsäljare från att använda internet effektivt för att sälja de avtalade varorna eller tjänsterna till vissa områden eller kundgrupper. En återförsäljare kan ju faktiskt fortsätta att använda andra prisjämförelsetjänster för att öka kundernas medvetenhet om sin försäljning på internet. Om så är fallet kommer den nya VBER att gälla för ett sådant förbud. Om förbudet emellertid riktas mot de mest använda prisjämförelsetjänsterna och de andra prisjämförelsetjänsterna de facto inte är tillräckligt effektiva för att locka kunder till återförsäljarens webbutik skulle en sådan begränsning kunna utgöra ett konkurrensbegränsande avtal. Det kommer därför alltid vara nödvändigt att bedöma om ett förbud mot vissa utvalda prisjämförelsetjänster har till syfte att förhindra distributörens eller dess kunders effektiva användning av internet för att sälja de avtalade varorna eller tjänsterna till särskilda områden eller kundgrupper.
Enligt nya VBER kommer det, under vissa omständigheter, att betraktas som en form av aktiv försäljning att rikta sig till kundgrupper genom prisjämförelsetjänsterna (se DLC nedräkning nr 21). Det är därför tillåtet och till och med nödvändigt att begränsa användningen av prisjämförelsetjänster som riktar sig till kunder i ett exklusivt område inom ett exklusivt distributionssystem för att uppfylla villkoret om parallellt införande (se DLC nedräkning nr 13).
I de nya vertikala riktlinjerna behandlar Kommissionen också frågan om prisjämförelsetjänster i samband med ett rent kvalitativt selektivt distributionssystem för vilket förbudet för konkurrensbegränsande avtal inte är tillämpligt (se DLC nedräkning nr 19). Kommissionen påpekar att när begränsningar av användningen av prisjämförelsetjänster används i ett selektivt distributionsavtal måste det först bedömas om begränsningarna är ett lämpligt och proportionerligt sätt för att bevara kvaliteten eller för att säkerställa att avtalsvarorna eller -tjänsterna användas på rätt sätt. I detta avseende noterar Kommissionen att kunderna via prisjämförelsetjänster bara får tillgång till distributörens webbutik och leverantören redan har möjlighet att ställa kvalitetskrav avseende distributörens webbutik. Ett förbud mot att använda prisjämförelsetjänster kan därför sannolikt inte betraktas som ett rent kvalitativt urvalskriterium.
Vad gäller i praktiken?
Efter den 1 juni 2022 kommer det råda större rättssäkerhet vad gäller Kommissionens inställning till frågan om begränsningar av användningen av prisjämförelsetjänster. Leverantörerna kommer att kunna fastställa de kvalitetsstandarder som prisjämförelsetjänsterna måste uppfylla. Omvänt kommer det inte vara tillåtet för leverantörerna att införa ett totalförbud mot användningen av prisjämförelsetjänsterna som en hel marknadsföringskanal på internet. Under vissa omständigheter kommer det vara möjligt för leverantörerna att förbjuda användningen av vissa prisjämförelsetjänster, under förutsättning att detta inte hindrar distributören eller dennes kunder från att effektivt använda internet för att sälja avtalsvarorna eller -tjänsterna till ett visst område eller kundgrupp.
Bedömningen?
Med hänsyn till internetförsäljningens ökade betydelse är Kommissionens detaljerade behandling av prisjämförelsetjänster i de nya vertikala riktlinjerna välkomna. Detta kommer leda till en ökad rättssäkerhet för leverantörer som fram till nu bara kunnat anta vad de får göra och inte.
Klassificeringen av ett totalförbud för prisjämförelsetjänster som en särskilt allvarlig begränsning är inte förvånande med tanke på den tyska högsta domstolens dom i ASICS-målet. Det är dock positivt att Kommissionen uttryckligen erkänner möjligheten att begränsa användningen av prisjämförelsetjänster på vissa sätt. Detta är ett önskvärt inslag av flexibilitet eftersom många leverantörer hittills varit försiktiga och föredragit att undvika att begränsa prisjämförelsetjänster.
Den slutliga versionen av VBER planeras träda ikraft den 1 juni 2022.
Vill du veta mer? Stay tuned…
Vi räknar ner till den 1 juni 2022 och strävar efter att förse dig med regelbundna uppdateringar och nödvändiga juridiska kunskaper för att förbereda din verksamhet för framtiden. Besök även Distribution Law Center-plattformen (www.distributionlawcenter.com) och vår LinkedIn för mycket mer information om de lagar som reglerar vertikala avtal, både utifrån konkurrensrätt och kommersiell rätt. 27 specialiserade team från hela EES arbetar för att göra plattformen till din favoritkälla för vägledning och information.
