Ytterligare nyheter i frågor kopplat till relationen mellan svensk grundlag och GDPR

I vårt senaste nyhetsbrev redogjorde vi för olika sammanhang där relationen mellan GDPR och yttrandefrihetsgrundlagen (”YGL”) har varit uppe för diskussion och prövning den senaste tiden. Sedan dess har det kommit ännu fler intressanta nyheter, bland annat en ny dom från Kammarrätten i Stockholm som rör ett företag som har utgivningsbevis och dess begäran om att utfå allmänna handlingar. Dessutom har intresseorganisationen ”None of Your Business” (”NOYB”) lämnat in ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (”IMY”) och framhävt att utgivningsbevis möjliggör ett otillåtet kryphål för att slippa behöva tillämpa GDPR.

Ny dom från kammarrätten gällande utfående av allmänna handlingar

Den 13 mars 2024 publicerades en dom från Kammarrätten i Stockholm där domstolen avslog ett företags begäran om att få ut allmänna handlingar. Företaget tillhandahåller tjänster för bakgrundskontroller vid rekryteringar och har ett frivilligt utgivningsbevis för sin databas, vilket medför att innehållet i databasen har grundlagsskydd enligt YGL. Företaget hade begärt att få ta del av handlingar i brottmålsärenden från Åklagarmyndigheten som nekade begäran på grund av att uppgifterna skulle komma att behandlas i strid med GDPR efter ett utlämnande. Målet överklagades till kammarrätten som återförvisade målet till myndigheten då företaget framhållit att de avsett att bedriva journalistisk verksamhet vilket var en omständighet som inte hade beaktats i Åklagarmyndighetens initiala beslut. I svensk lag finns ett särskilt undantag från GDPR för personuppgiftsbehandling som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Åklagarmyndigheten gjorde dock återigen samma bedömning och framhävde att det krävs att det journalistiska ändamålet är det huvudsakliga ändamålet med personuppgiftsbehandlingen för att undantaget för journalistisk verksamhet ska vara tillämpligt.

Kammarrätten framhäver i sin dom att en avvägning måste göras i varje enskilt fall mellan integritetsskyddsintresset enligt GDPR och rättigheterna som följer av ett frivilligt utgivningsbevis. Att det svenska grundlagsskyddet alltid ska ges företräde framför GDPR kan enligt kammarrätten inte vara förenligt med principen om att EU-rätten ska ges företräde framför nationell rätt. Enligt kammarrätten väger enskildas integritetsskydd tyngre än företagets intresse att ta del av uppgifterna, särskilt eftersom uppgifterna rör lagöverträdelser. Därtill framhäver kammarrätten i domen att företagets verkliga ändamål tycks vara att använda uppgifterna för den redan etablerade rekryteringsverksamheten.

Kammarrättens pressmeddelande kan läsas här.

IMY ser över hantering av klagomål mot innehavare av utgivningsbevis efter kammarrättens dom

Med anledning av kammarrättens dom har IMY framfört att myndigheten kommer att se över hanteringen av klagomål mot innehavare av utgivningsbevis. Enligt IMY innebär kammarrättens avgörande en förändring av tidigare praxis. En förändring av klagomålshanteringen skulle bland annat medföra att IMY kan komma att börja inleda tillsyn med anledning av klagomål mot databaser med utgivningsbevis. Läs mer från IMY här.

Ända sedan GDPR trädde i kraft under 2018 har IMY (då Datainspektionen) mottagit en stor mängd klagomål från enskilda gällande publicering av personuppgifter i offentliga databaser på internet. IMY publicerade under 2020 en särskild rapport ”Klagomål mot personsöktjänster med frivilligt utgivningsbevis” (2020:1) där myndigheten särskilt framförde att ett av de vanligaste klagomålen som lämnas till IMY riktas mot just personsöktjänster på internet och att medborgare känner ökande oro för hur deras personuppgifter används. Läs rapporten här.

Det blir intressant att följa hur IMY:s tillsyn kan förändras och i vilken utsträckning IMY kommer påbörja tillsynsärenden mot databaser som har grundlagsskydd genom utgivningsbevis.

NOYB:s har skickat in ett klagomål till IMY

Intresseorganisationen NOYB har skickat in ett klagomål till IMY på en enskilds vägnar efter att personsöktjänsten ”Mr Koll” nekat den enskilde raderingen av dennes personuppgifter vilket är en rättighet enligt GDPR.

I klagomålet framhäver NOYB särskilt att möjligheten att erhålla ett utgivningsbevis och därför undantas GDPR:s tillämpningsområde är ett mycket problematiskt kryphål i svensk rätt. Enligt NOYB strider den svenska regleringen av utgivningsbevis mot EU-rätten då databaser likt Mr Koll som delar en stor mängd information om personer inte behöver tillämpa GDPR. NOYB pekar särskilt på att i princip vem som helst kan erhålla grundlagsskydd genom att ansöka om ett utgivningsbevis och att databaser likt Mr Koll inte kan anses förtjäna grundlagsrättsligt skydd.

I klagomålet ställer NOYB krav på att IMY bör se till att Mr Koll uppfyller den enskildes önskan om att få sina uppgifter raderade och att den enskildes personuppgifter inte längre ska få behandlas alls av Mr Koll.

NOYB:s pressmeddelande går att läsa här och där finns även länk till klagomålet som NOYB skickat in till IMY.

Precis som vi har konstaterat tidigare är frågor om förenligheten mellan GDPR och Sveriges regler om utgivningsbevis för databaser väldigt aktuella just nu och diskuteras på flera olika håll. Hör gärna av dig till oss på Cederquist om du har några ytterligare frågor. Läs också våra tidigare artiklar som behandlar frågan om YGL och GDPR här och här.